Lilla hjärtat! Det var jag en gång!

Postat den 14/02/2010 av Anne-Marie Körling

Körlings barndom copyright min barndom för hela livet - annemariekörlingCopyright min barndom hela mitt liv - annemarie får fotografierKörling fotograferar sin egen barndomKörling fotograferar 2010Körling är nöjd för nu kommer äntligen lite att drickaKörling fotograferas då hon äntligen får mjölken - Körling fotograferas 1959Körling ser in i fotografens lins 1959Körling är tacksam för det mesta, glad för det mesta, och växte upp...

– Denna serie är ju ovanlig, sa någon. Inte lade man ned så mycket fotografipengar på en liten unge, på den tiden!

Så har jag aldrig tänkt för mitt liv och mina sammanhang, mina släktningar och mina syskon är rikligt fotograferade. Det var också så att flera i min släkt var intresserade av fotografering, min farbror blev en storfotograf i Amerikat, min pappa hade en Leica, min morbror förevigade väldigt många berättelser – många var och blev amatörfotografer.

Fotografier är berättelser. De är inte hela berättelser utan mer avtryckarberättelser just här och nu, men säger mycket om tidens gång och innefattar för betraktaren, beroende på närhet till händelsen, eller bara ett utanförtittande in i, också ord, lukt, doft och samtal.

Jag minns absolut inte denna situation. Däremot minns jag alla middagar, alla släktingar, alla stor- och småkusiner, alla, alla… för jag är uppvuxen i ett stort, stort sammanhang. En middag omslöt många, många personer, i alla åldrar, från olika familjer. Jag har alltid dessa sammanhang i mitt hjärta.

Och lilla hjärtat…

Jag har ett stort, stort hjärta. Där springer alla omkring huller om buller och befolkar det, ropar i det, viskar fram hemligheter, strosar omkring i de bekväma förkamrarna, slår sig ned i min största puls, en del försvinner ut i blodomloppet och är borta för en tid…

Mitt hjärta! Alla hjärtans dag!

Jag var en gång – Lilla hjärtat!

Det är två så vackra ord. De är relationsord. De är några ord från någon annan.


Anne-Marie


Inlägg som berör samma teman:

  1. Språket – det är ju jag!
  2. En gång var jag liten … kapitel 3
  3. En gång var jag liten … Kapitel 2
Det här inlägget postades i Barns rättigheter, Fotograferingen, Skriver om ditt och datt och har märkts med etiketterna , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

5 svar på Lilla hjärtat! Det var jag en gång!

  1. mie skriver:
    14/02/2010 kl. 10:25 f m

    VILKEN SKATT I NU och FRAMTID!!!!

  2. Anne-Marie skriver:
    14/02/2010 kl. 10:35 f m

    PUSS OCH KRAM TILL DIG DÄR DU ÄR, Anne-Marie

  3. Anne-Marie skriver:
    14/02/2010 kl. 10:35 f m

    Vilken skatt – jag läste vilken SKRATT, kram igen från Anne-Marie

  4. Mats skriver:
    14/02/2010 kl. 2:33 e m

    Fantastiska bilder – och jag gissar att de är viktiga ledtrådar i någon form av identitetsarbete?

  5. Anne-Marie skriver:
    14/02/2010 kl. 2:43 e m

    Nej Mats, men jag ser något mycket fint. Jag ingår i ett sammanhang, och detta syns inte. Jag lovar dig att det är många, många runt detta bord, jag vågar ta till orda, vill ha något, pratar som en liten ettåring gör, får slutligen min mjölk, se denna bruna mjölkflaska från tiderna då man hämtade mjölk och fick den upphälld i butelj i affären, och sedan är jag glad och go, tacksam och sällskaplig. Anne-Marie

Kommentarer är stängda.