Finn fem rätt i matematikundervisningen och hos eleven

Rätten att få slippa bli föremålet för hitta fem fel!

–          Vad är det för fel på henne som hon uppför sig på matematiklektionerna?

–           Det är något i honom som gör att han inte förstår matematikuppgifterna? suckar läraren som förlitat sig på samma-pedagogik-för-alla och tänker normalfördelningskurva och den här matematikundervisningen har fungerat de sista 22 åren men inte för den här ungen som säkert har ärvt sitt huvud av sin matematiksvaga pappa. Och trots att mamman säger att barnet kan konstruera det mesta och baka bullar och dubblera recept så skakar läraren på huvudet och säger

–          Jamän, nu är det så här att… felet är inte hos mig utan i den där ungen.

Jag tänker arma barn. Ska man söka fel ska man söka runtomkring barnet. Åtminstone först. Innan man söker innanför barnet.

–          Berätta hur känns det inne i dig, i ditt matematiska huvud, skramlar det där inne, är det någon matematisk skruv som är lös, kan du skaka lite på huvudet så att vi får lyssna?

Nej, inte kan man skaka barn och lyssna om det sitter löst och är ohelt inne i huvudet. Däremot kan man se att språket i matematikboken inte riktigt passar in för alla elever utan behöver omspråkas en aning, kanske översättas till något annat intresseområde som passar den här matematikgrubblarens huvud. Kanske ska man undersöka om det är så att mammans förtvivlande rädsla för att inte kunna matematik skapar skrämselhicka hos barnet så fort någon säger ordet pluss, addera, subtraktion eller det läskiga ordet uppställning, algoritm, ekvation. Det kan vara flera variablar som samspelar. Kanske att den verkliga ekvationen inte går ihop med den matematiska förklaringen.

Att omedelbart skriva in diagnoserna i barnets lärande är inte skolkvalitet. Att genast kasta ut eleven ur gemenskapen – dvs 28 minus ett, och denna ett är just du – är inte en uppbygglig melodi för någon endaste människa. Däremot är mångfaldsspråket och 28 elevers synpunkter på hur att göra intressant och lärandeutvecklande. – Jag kan hjälpa dig, säger barn för så gör barn. Du kan få titta på hur jag gör säger ungar till varandra. Barn hindrar aldrig någon annan att lära. Däremot kan formen för exkludering, utanförskapslärande bidra till att eleven som behöver extra matematikstöd känner sig mindre värd. Det som påverkas är mindre självförtroende. Det däremot sitter inne i eleven, djupt därinne sitter självförtroende och självkänsla.

Och då borde det vara storlarm överallt. Ett barn som har förlorat sitt självförtroende ska ha en här av genomsökare i alla rum och bland alla fickor i jackor, kavajer och  leksaksrum. Det ska efterlysas och återföras. Så viktigt är det som är innanför.

Anne-Marie, försök till en krönika där jag trampar lite på några tår, men bara lite!