Något om platser

Någon säger – Du, kom med, jag vet något som du kommer att gilla. Och svarar man ja så får man omtanken, kanske en händelse men mest av allt –  en ny plats. Jag tänker ofta på de platser människor vill visa upp eller dela med sig av som gåvor. Tänk att få en plats. Och det fina med den platsen är att den aldrig riktigt kan ägas. Den kan bara delas. Man delar den här platsen med så många andra. Men man minns den för sig själv. Jag blir alltid glad över att få en plats, eller en kunskap om en plats människor tror kan passa mig. Om inte så gör det heller ingenting. Jag ser det här som en gåva hur som helst.

Det här inlägget postades i Pedagogiska miljöer, Värdegrunden, Verkligheten. Bokmärk permalänken.

2 svar på Något om platser

  1. Öpedagogen skriver:

    Vilken vacker bild.
    Vilket vackert motiv.
    Bilden och motivet andas det allra vackraste och det allra viktigaste.

  2. Anne-Marie Körling skriver:

    Ja, plats och person sammansmälter. A-M

Kommentarer är stängda.