Jag har fått en rapport – FRÅN STORSLAGNA VISIONER TILL PROFESSIONELL BEDÖMNING – 2/2010 – Malmö Högskola – Lärarutbildningen och blev mycket sugen på att läsa den. Jag rapporterar kortfattat om det första kapitlet som handlar om fostran i skolan. Det är Jonas Qvarsebo som skrivit om Skola, fostran och styrning – några historiska linjer. Jag tycket ni ska läsa hela kapitlet – lättläst och mycket, mycket viktigt tänker jag.
Fostran har alltid varit ett uppdrag för skolan. Det är intressant att se hur den har sett ut. Låt mig förkorta och därmed ytterligare förstärka att ni ska läsa källorna:
1918 års Skolkommission poängterade
- den fysiska fostran och hygien
- själens formande
- karaktär och attityder
- kroppens stärkande
- lydnad, vakenhet, hurtighet, energi och viljestyrka
- hyfs, hut och hållning
1918 var läkarvetenskapen pådrivande i skolans fostransfrågor. Här kom rekommendationer om att den fysiska fostran skulle ägnas daglig tid, förslagsvis 45 minuter.
1922 kom också särartstänkandet – det var och skulle vara skillnad på pojkar och flickors fostran, fostran organiserades utifrån kön. Flickor ansågs inte kunna eller borde inte utveckla specialiserande kunskaper, de fick inte konkurrera med pojkarna. För flickorna fanns hemmets lilla lugna vrå och sysselsättningen där – enklare husliga sysslor.
Här gavs också skolan till uppdrag att skilja mellan begåvade och obegåvande barn. Ingen obegåvad skulle av misstag komma in på de begåvades arena. Däremot betydde inte familjens ekonomi något för elevens möjligheter till studier.
**************
1940-45 – denna tid hämtar näring ur 1940 skolutredning. Det var världskrig och en viss dos av detta kom att märkas i fostransanslaget. Här syntes:
- karaktärsfostran som var till nytta för nationen
- moralen
- sanningskänslan
- självständigheten
- samhällsandan
- Skolan skulle verka för diciplinerade, starka och nyttiga medborgare
- diciplinering som om man vore en soldat
Nu kom eleverna att sorteras enligt differentiering. Den vilade nu på psykologiska vetenskapens grund. När denna differentiering skulle äga rum var man inte överens om – alltså hur gamla skolbarnen skulle vara för att detta skulle bli bäst. Det stora inflytandet och tilltron till expertis kan skönjas här – man vände sig till psykologisk-pedagogiska expertisen. Till grund för differentieringen skulle barns psykiska utveckling vara. Och med Alva Myrdal som social konstruktör så blev frågan skild från politiken, den vilade i händerna på experterna.
***************************************
1946- 1957 Det demokratiska subjektet
1946 års skolkommission. Nu skulle barnen fostras till demokratiska medborgare. Här handlade det nu om mental omvårdnad och social fostran. Det var personlighetdaning och ett begynnande holistiskt grepp om skolans fostrande ansvar och förhållningssätt till eleven.
Skolan skulle vara fostrande och vårdande. Här vilade man också tungt på expertisen och vetenskapen. Den demokratiska undervisningen fick inte vara subjektiv utan hänvisades till vetenskaplig grundval. Undervisningen skulle vara objektiv vilket gjorde det svårt för kristendomsämnet. Vilket löste sig genom kompromiss om hur att förstå ämnet i skolan. Nu syntes också en åtskillnad från det pedagogiska. Vetenskapen handlade nu om det psykologiska och där ansågs kunskapen finnas. Den nya fostran skulle möjliggöra för den demokratiska människan.
***************************
1957-1962 Det är industriarbetaren och en begynnande konsumtionstanke att styra skolans fostran.
Här finner vi medborgarfostran. Men det hörde samman med samhällsutvecklingen. Samhället behövde industriarbetare och konsumenter. Den framtid som vilade i ett tryggt lönearbete, framtidshopp i det tekniskt rustade samhället och också samhällets föränderlighet.
Under denna tid kritiserades den hårda diciplinen till förmån för den friare fostran för att i slutänden ge nyttiga medborgare som kunde sina saker och fick lön för mödan och genom lön bli konsumenter så att hjulen kunde rulla.
****************************
Här slutar det första kapitlet. Fostran är en av skolans såväl dolda som öppna åtaganden. Jag tror vi gör oss alla en tjänst om vi faktiskt studerar hur uppdraget har utvecklats och vad vi faktiskt har för ideal idag. Den kommunikativa, kritiske, reflekterande demokratiske medborgaren – är det den vi fostrar idag?
Tack för tipset!
Det ska bli spännande att läsa vad chefen har hittat på. (Tänk att man ska behöva läsa din blogg för att få reda på det!)
Jag är inte säker på att fostransbegreppet går att använda. Det kan vara alltför historiskt belastat av alla underliga tolkningar. Jag föredrar nog Deweys syn på att ”odla” fram karaktärer.
Återkommer när jag har läst!
Pingback: Fostransuppdraget – finns det? « Tysta tankar
Spännande och lärorikt precis som mycket annat du kommer med A-M! Nog är det många lärare som fostrar eller åtminstone ger ingångar till att bli ”Den kommunikativa, kritiske, reflekterande demokratiske medborgaren” men det betyder inte att vi inte kan lära oss mer av varandra och av historien.
Tack Jan! Jag blir glad åt att få reflektioner på detta. A-M