Min mamma lekte alltid ordlekar med mig som barn. Det tyckte jag mycket om. Hon sa att jag skulle svara så fort jag kunde om hon sa…
– BLÅBÄR!
och då skrek man ut sina snabba ord. Och det kunde bli vad som helst. Men det var roligt. Mamma var latinare. Jag var jag Stockholmare. Pappa var en Europist. Själv var jag alpinist… nä… nu började jag leka igen… Min bror han seglare, själv så var jag segare.
– Anne-Marie, måste du hålla på!
– JAAAAAAAA – Blåbär – Kråkkär!