Fråga till mig – OM TEORIER och UNDERVISNINGAR

Vad anser du kan vara viktigt att tänka på i den konkreta undervisningen om man tar sin utgångspunkt i behaviorismen, konstruktivismen eller sociokulturellteori?

Detta är en underbar fråga. Jag älskar frågor!

Jag tänker tillåta mig att svara spontant. Så här tänker jag:
BEHAVIORISMENS UNDERVISNING

Jo – den är nog ganska tråkig tänker jag spontant. För behavior får mig att tänka uppförande och förstärkning i skolans tjänst. Skolan har antagit teorin för att rättfärdiga fostransuppdraget. Det får mig också att tänka att jag genererar uppförande och att jag har en slags norm för uppförande. Det är också så att jag faktiskt förhåller mig till behavioirismen. För det måste jag göra. Det är en allmänt rådande teori som skolan har antagit och missförstått. Men i den form som vi fortfarande begriper den och som gör att Skinner blivit misstolkad.  Den blir en skolanpassade teori. I händerna i fel organisation blir denna teori faktiskt missförstådd.

Men teorin är en bild av fenomen. Så om vi tänker teori så betyder inte det att vi måste agera den i praktiken, eller så kan vi tänka att vi vet om att vissa av våra beteenden kan förklaras i någon slags teori. Att skolan har antagit fostransuppdraget och normgivarsystemet funderar jag också på.

SOCIOKULTURELLT PERSPEKTIV PÅ UNDERVISNINGEN får mig att spontant tänka aktion, interaktion och dialog. Denna teori samspelar med flera ord i läroplanen och flera mål i kursplanerna. Jag tror på dialogen och kommunikationen. Jag tänker att all undervisning är relation, fokus och samspel. Jag räknar mig nog till en Vygotskij lärare och tror därför att vi blir till tillsammans i klassrummet. En viss grad av okända fenomen gör att vi skapas i det möte vi sker. Det går naturligtvis att lägga ett behavioiristiskt perspektiv på det som sker i också här – för beteenden formas i sociala samspel men utifrån helt andra grunder. I det första så anses någon kunna forma ett beteende genom olika stimuli, det andra perspektivet gör oss alla till påverkande och agerande.

Jag har svarat spontant. Och ur hjärtat. Jag kan förklara det här med flera ord och flera exempel. Då jag vill kommunikationen så ber jag er ställa frågor och påverka miitt skrivande. Jag tror på den kollektiva intelligensen som vi besitter i kommunikation och relation. Vi behöver därför ett tydligt fokus att samlas kring. Det gör något med oss alla. Vi skapas här och nu och i gemenskap.

Från BEHAVE to SHARE! Kort sagt!

Det här inlägget postades i Barns rättigheter, Vetenskap och teori. Bokmärk permalänken.