Skola 2011: Handskrift, skrivstil och inget om skrivstil

Handskrift - en droppe från en hand! Avtryck på jordens alla underlag!

Skrivstil!

Det är i vilken form man skriver. Sedan finns det skrivstil. Den där underbara snirkliga bokstavsskrivarkonsten som kommer i två utföranden. Kanske tre. Det finns dicipliner för allt. Vilken skrivstilsform vi än ger undervisning i handlar det om att kunna skriva för att kommunicera. Skrivkonst handlar om att kommunicera. I denna nya kursplanerna står det inte något exakt om skrivstil utan mer om handskrift. Handskrift är allt man gör manuellt med en penna och ett papper tänker jag. Men mitt eget skrivande är handskrift för varje finger i min hand dansar över ett tangentbord som gör det lekande lätt för mig att skriva.

Jag tror inte att skrivstil kommer att dö ut. Men det är en form av skrivande som det tar mycket lång tid att lära ut. Det är inte ett absolut måste för skolan men skolan ges här en möjlighet att välja och vraka ur handskriftsrepertoaren. Det viktigaste dock – att kunna pedagogiskt förklara varför man gör si eller så. Det är också absolut viktigt att elever inkluderas i läroplanens tankar om demokrati och medtyckeri.

  • Vet eleverna varför de ska lära sig handskrift?
  • Vet eleverna hur många olika handskrifter det finns?
  • Vet eleverna syftet med olika handskrifter?
  • Vad betyder det att kunna läsa olika handskrifter?
  • Vad är att identifiera sin egen handskrift?
  • Vad är att bli identifierad genom sin handskrift?
  • Vad är en namnteckning?
  • Varför heter det namnteckning?
  • Hur kan vi identifiera oss i vår handskrift?
  • Hur undertecknar vi?
  • Vad är att skriva läsligt och kommunikativt?
  • Vad är att skriva?
  • Vad har en penna betytt för mänskligheten?
  • Vad är yttrandefrihet?
  • Vad är skrivandefrihet?
  • Vad är det att kunna formulera sig?
  • Hur är det att läsa exempelvis skrivstil från 18000-talet?
  • Vem ska läsa handstilen?
  • Varför ska den vara läsbar?

Återigen!

Det handlar om förmåga att uttrycka sig i skriven form. Den text vi skriver ska kunna bära bortom tid och rum, där förmedlaren inte längre är närvarande. Det vilar ett stort ansvar i skrivstilaren! Den att bli förstådd, läst och mottagen!

Friskrivaren! Fria skrivaren! Friskrivarkonsten! Skriv konsten!

Det här inlägget postades i Styrdokumenten och har märkts med etiketterna , , , , , , , . Bokmärk permalänken.