En dikt i full frihet: Ge mig!

GE MIG!

Ge mig en dag! Ge mig din hand! Ge mig dina fötters steg intill mina. Ge mig frågorna. Ge mig tankarna. Ge mig dina öron. Ge mig dina ord. Ge mig tystnaden. Ge mig dina funderingar. Ge mig din hunger. Ge mig dina ögons riktning. Ge mig en väg att gå på. Ge mig historia. Ge mig framtid. Ge mig liv. Ge mig en sten att sitta på. Ge mig en blomma att minnas genom. Ge mig en fågel som sjunger högt över våra huvuden. Ge mig en ledstång att vila mig mot. Ge mig en röst för mina personliga tankar. Ge mig en stund av vilsam ensamhet. Ge mig en den värme som solen försöker nå fram med. Ge mig månens sorgsenhet. Ge mig skrattet som högt och vilt ekar i trappuppgångarna. Ge mig näsornas gemensamma riktning. Ge mig vägen! Ge mig backarna. Ge mig uppförslutet. Ge mig backen jag kan springa nedför! Ge mig vardagens vardaglighet. Ge mig festen! Ge mig det torra brödet. Ge mig det ljumma vattnet. Ge mig mina kunskapers kraft. Ge mig bassängen där jag kan lära dig dyka. Ge mig vilsenheten och snårskogen. Ge mig den öppna horisonten. Ge mig det du kan. Ge mig luften. Ge mig vingarna. Ge mig min skörhet. Ge mig min styrka. Ge mig vägarna! Ge mig motståndet. Ge mig stekta tomater. Ge mig andetagen. Ge mig handen som håller tag. Ge mig kunskaperna om dig. Ge mig kunskaperna om oss. Ge mig gemenskapen med det främmande. Ge mig friheten att vänta! Ge mig …

… om omvänt. Ge dig!

***

Kanske ett tal till några nygifta! Kanske ett tal till barnet! Kanske ett tal till någon som sitter alldeles intill.

Det här inlägget postades i Skriver om ditt och datt. Bokmärk permalänken.