Skolans ringklocka

I den Japanska Skolan ringde klockan med en behaglig ton, lite välkomnande och väldigt lugn, den ringde inte bara in, den ringde för att ge tid för att samla ihop sig, avsluta något som eleverna höll på med, den ringde in några minuter, jag tror fem, innan lektionen började. I Sverige ringer klockan in och då börjar lektionen. Det betyder att själva inringningen, alltså då klockan ringer, betyder att eleverna själva måste ha koll på sin egen klocka för att veta då lektionen börjar, inte lita på skolklockan. Jag trodde faktiskt att klockan ringde för att kalla ihop och samla eleverna och att det får ta några minuter innan eleverna kommer. Den japanska skolan gör det lättare för eleverna, skolklockan ringer för att uppmärksamma eleverna på att rasten ska avslutas och något annat ska träda i kraft.  Det var samma sak med utringningen, den påminde om samma sak som inringningen – att lektionen skulle avslutas. Det tar alltid sin lilla tid.

Det här inlägget postades i Pedagogiska miljöer och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

2 svar på Skolans ringklocka

  1. Eva skriver:

    Så självklart. Egentligen. 🙂

  2. Hanna skriver:

    Något vi borde ta med oss. Vi lär eleverna att det är viktigt att komma i tid, men hur lätt är det när vi ringer exakt den tid de ska in? Varför gör vi så? Är vi rädda om vår elevfria tid, eller är det så att de där fem minutrarna egentligen inte gör något?

    Jag tänker på klass 9A, där de säger att lektionen börjar exakt. Det gör den inte i de lägre åldrarna, den börjar ju när alla satt sig. Kanske att vi ska fostra eleverna rätt från början?

    Återigen, tack! Tack för att du får mina tankar att snurra!
    /Hanna

Kommentarer är stängda.