Jag tänker …

Vi kan aldrig någonsin fånga helheten, vi kan ana den. Undervisning visar sig kring något att undervisa kring. Dessutom tillkommer eleverna. Och de ställer… inte till det … frågor och gör att allt får ses med nya ögon. De fäller också påståenden och visar upp annat lärande – vilket gör att vi kan få våra lärarföreställningar ruckade på. Det är nyttigt, nyttigt att det är så. Läraren kan därför alltid utvecklas.

Det här inlägget postades i Barns rättigheter. Bokmärk permalänken.