Mitt skrivande: Bokraseri

I sluttampen av mitt skrivande infinner sig ett slags raseri. Det är inte längre ett kärleksförhållande jag har till mitt skrivande. Snarare ett slags raseri. Stå på dina egna ben önskar man säga till texten. Men texten gör inte det. Den spretar ut i marginalerna. Ibland tittar jag på meningarna som om de vore mina ovänner. Och jag använder flitigt knappen delete!

Det här inlägget postades i Skriver om ditt och datt och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.