Det finns frågor vilka borde begravas en gång för alla i det pedagogiska Sverige – den om kepsens vara eller icke vara. Den är! Killar och tjejer har mössor, kepsar och det är en del av något som hör till dem. De sätter inte på sig kepsar för att reta gallfeber på en yrkeskår utan för att de genom dem uttrycker sig om sig själva. Precis som jag gör då jag klär mig. Det är ingen skillnad. Det som händer i skolan är att vi lärare gör något annat med det som är på elevernas huvuden. Vi skapar själva det trots mössan eller kepsen får representera. Det är egentligen synd att kepsdebatten tillåts vara så stor. Kanske bättre gå till botten med varför vi behöver den här diskussionen, och att vi hellre är mer nyfikna på vad som finns under den och se till den som tittar fram under brättet?
Kepsdebatten är tyvärr den livligaste skoldebatten eftersom den är så konkret. Det handlar om att vuxna i skolan är rädda att tappa sin auktoritet om de ”släpper på reglerna”. Om man lyckas slita av kepsen eller mössan på en elev tror man att man ”visar var skåpet ska stå” och får respekt. Konsekvenserna med ett sådant handlande kan dock vara att man förlorar förtroendet för att nå en närmare relation till eleven, vilket i sin tur borgar för att ett samarbete för lärande inte sker. Skolan är ett ställe där kompetenser ska UTVECKLAS, det borde även gälla de som sätter reglerna. Vad är det att vara en kompetent pedagog i dag? Är det att ha som största mål att springa omkring och slita av sina elever kepsarna? Vad vinner man på det?
Vår skilda önskemål och preferenser kring huvudbonad borde inte få innebära ingrepp i elevernas liv. Det är klart att kepsen ska av vid kemilaborationen om den är farlig och ansvarig lärare bestämmer men inget annat trams. Skolor som har kvar generella förbud i sina ordningsregler borde anmälas.
Instämmer i allra högsta grad!
Tack! A-M
Detta med kepsförbud förstörde hela årskurs 8 för min son. Det fokuserades så mycket på denna keps som min son ville bära ibland när han hade en ”bad hairday” så han tappade sugen att inhämta kunskap. Han ville veta varför han inte fick ha keps ens mellan lektioner och på raster (utomhus gick det bra)! Men lärarna kunde inte ge honom ett tillfredsställande svar, bara att det var en regel som skulle följas och att det berodde lite på attityd! Vi lever på 2000-talet!!!, tonåringar har vi väl alla varit och idag tatuerar, piercar, hårdsminkarr osv. både tonåringar & vuxna jag undrar… skulle inte det också förbjudas isåfall men det är lättare att säga ”ingen keps” än att be nån ta bort tatuerin piercin eller hårt smink. När barnen är små innan de börjar skolan är det gulligt med keps på pojkar och huckle på flickorna men när de börjar skolan då är keps ”attityd”och dåligt uppförande, men det är fortfarande gulligt med huckle på tjejerna…vad är det för fel???!!!
Håller helt med tidigare kommentarer!
Mamma till Ludvig