Lgr 11: Begreppet förförståelse och elevnära

Förförståelse och elevnära hör ihop tänker jag. För att göra något främmande elevnära, dvs, något som blir eller är begripligt för eleverna bör förförståelsen aktiveras. Förförståelsen är den förståelse vi kan ha för något som ska presenteras. Låt oss tänka att jag säger att jag ska undervisa om ordet ”gråsugga” så kanske jag skulle göra på detta vis:

  • Jag skulle säga Gråsugga högt för klassen. Jag skulle modella att jag själv ville smaka på ordet ordentligt och i många olika former. På detta vis börjar jag göra ordet elevnära, det vill säga jag aktiverar ett ord som eleverna inte har i sitt ordförråd eller som de använder. (Gråsugga är ett roligt ord därför säger jag det. Men vi kan också ta ordet NATIONALEKONOMI och göra det elevnära). Eleverna får också härma ordet, ta det i sina munnar, uttala det jag valt ut att problematisera kring, eller bara väcka liv i. Gråsugga är idag inte ett så väldigt elevnära ord, det beror på att inte så många elever lyfter på stenar och tittar vad som finns under dem. Därmed kan det bli elevnära om läraren är medveten om kraften i sitt läraryrke. Elevnära är ett kursplansord i kursplanerna för svenska! Det kan vara väldigt bra att veta. Nu har jag gjort ordet ”elevnära” till lärarnära, alltså fört in detta ord i lärarens medvetande och dessutom genom ett styrdokument.

  • Förförståelsen kan aktiveras och aktiveras nu. Tänk själv – vad gör det med dina tankar att du helt plötsligt får höra ordet gråsugga, och din lärare eller hustru, din son eller någon på bussen är djupt involverade i en diskussion om gråsuggor, jo du letar i minnet, eller hör dig själv säga något om ”jag minns gråsuggorna under storstenen och hjälp så äckliga de var” och då du får säga detta så träder en bild fram inom dig, kanske en doft också, kanske ser du gråsuggorna, kanske du får någon ny infallsvinkel och du vill berätta mer och mer och mer – alltså är förförståelsen aktiverad. Du kan, prövar och känner och deltar i den nu stora diskussionen om gråsuggorna. Någon säger något om att en gråsugga är en slags vägstopp – och du får omvärdera din kunskap om ordet gråsugga.

  • Det elevnära är också aktiverat genom att läraren medvetandegjort ordet – se under första punkten – och då läraren är så generös (skolan ska vara det enligt läroplanen Lgr 11, det betyder att generös är ett läroplansord vilket känns väldigt bra att veta och därför använda och verka för) – så får du också tala om dina gråsuggeerfarenheter, dela dem med andra och därmed också utveckla genom att lyssna och få andras perspektiv på själva ordet och fenomenet.

  • Då eleverna fått smaka på ordet gråsugga och fått dela med sig av sina olika erfarenheter kring gråsuggorna har vi i klassen också fortbildat oss. Det brukar bli så med elevnära undervisningar, speciellt då förförståelsen är rikligt aktiverad. Då utbildar vi oss samtidigt. Som om vi lägger pussel såväl i det inre som i det yttre. Ord och lärande som delas har en märklig möjlighet att bli stort lärande och stor undervisning. Läraren håller i det som om läraren höll ett glas vatten. Man kan också lägga till lite andra saker ur kursplanen i svenska, exempelvis kan man lägga till att muntligt säga ordet gråsugga med utropstecken – SKRIK GRÅSUGGA! eller med frågetecken, komma och punkt. Det brukar mina elever tycka om. Dessutom påverkas skrivandet av denna rika muntlighet. Om man skriver om gråsuggan har man mängder av kunskaper från alla andra i klassen samt fått göra skiljetecknen muntligt och därmed aktiverat nyfikenhet på hur man säger något som en fråga vilket tenderar att leda till att eleverna skriver fler skiljetecken i sina skrivningar. Som grädde på moset så att säga.
Något jag tänker om elevnära och Vygotskijs teorier – är att det elevnära måste betyda att det dels är elevnära och dels kan göras elevnära. Låt mig förklara:

Elevnära och förförståelse:

Att göra elevernas egna tankar och föreställningar utåtriktade och delbara för alla och envar, också för eleven själv är att verka elevnära. Eleven kan genom ord, händelser, kunskapsobjekt länkas ihop med det som är undervisningen. Det eleven kan är värdefullt och stöttar lärandet för alla i klassen. Det är ett tillförande perspektiv.

Att göra undervisningen elevnära är inte att undvika svårigheter eller använda ord som eleven inte kan. Tvärtom så kan läraren introducera ord, meningar och innehåll som eleven inte har en aning om – exempelvis kan gråsugga vara ett sådant ord – men genom att läraren undervisar, låter eleverna smaka på ordet så händer det något med det som äger rum i klassrummet. Läraren lotsar alltså eleverna in i andra tankebanor. Under den förflyttningen – låt oss tänka att vi undervisar i matematik och begreppet SKALA – så utbildas eleven. Det som sker under utbildningen är att eleven erövrar kunskaper och den processen aktiverar sedan möjligheter att ständigt verka för att elevens förförståelse återigen måste få utrymme. Alltså kan man arbeta med det som är utmanande och inte riktigt elevnära – men som under utbildningen bli mycket elevnära – dvs om läraren tillåter och möjliggör detta för eleverna – då handlar det mer om vilket klassrumsklimat som råder och hur mycket eleverna får agera så att saker och ting blir just så elevnära som de bör bli.

Viktiga ord som hör ihop med dessa begrepp är textrörlighet och mitt begrepp textrelationsrörlighet. 

Ja, jag hoppas att jag på något vis har gjort begreppen lärarnära och mer omsättningsbara. Om inte – hojta till – jag är lärare och vill gärna skapa mer och bättre förståelse om jag får möjlighet. Det är inte ditt fel om du inte förstår – snarare en utmaning för mig att undervisa tydligare och på fler sätt. Välkommen med frågor!

Ett litet pedagogiskt ordspråk:

Lärarna både verkar och är elevnära! 

Det här inlägget postades i Barns rättigheter och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

2 svar på Lgr 11: Begreppet förförståelse och elevnära

  1. Pippi skriver:

    Varma sommar Tack!
    Det blir klarare och klarare nu …
    Nu kan arbetet få börja, sommarlovet har varit långt men underbart.

  2. Anne-Marie Körling skriver:

    Vi ska gå från klarhet till klarhet. Lycka till med skolstarten Pippi! A-M

Kommentarer är stängda.