Lgr 11 och kursplanerna för matematik

Inledningen till kursplanerna för matematik kittlar min nyfikenhet. Det är bra tänker jag. Min lärarnyfikenhet ska genast väckas:

”Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer.”

F L E R T U S E N Å R I G – smaka på detta ord. Är det inte matematiskt så säg? Det händer något med min kreativitet. Jag vill använda ordet – flertusenårig – för att jag gillar det och jag vill kursplaneverka. Jag slår i min ordbok (och det ska mina elever också få göra för det är ett innehåll i kursplanerna för svenska). Och jag hittar fler ord med tusen:

Tusenbladstårta, tusenbröder, tusen, tusenfoting, tusenhövdad, tusenlapp, tusensköna, tusenårsskifte (det har jag fått uppleva – WOW – egentligen (nu var jag textrörlig och inkluderade mina egna erfarenheter och inser att ordet tusenårsskifte kommer inte mina elever att behöva använda i sina liv utan mer i sina visioner om framtiden.)) Ja, ett annat ord som kommer i ordboken är tusenkonstnär. Dit ska vi lärare räkna oss. Det finns mycket matematik i min text nu. Så ska det vara! Jag är beräknande.

Vidare står det i kursplanerna för matematik (lgr 11 s.62):

”Genom undervisningen ska eleverna även ges möjligheter att reflektera över matematikens betydelse, användning och begränsning i vardagslivet, i andra skolämnen och under historiska skeenden coh därigenom kunna se matematikens sammanhang och relevans.”

Här kan vi se att det historiska perspektivet kommer tillbaka: ”historiska skeenden” och det gör något med ämnet. Det hör samman med läroplanens övergripande syn på vad och varför. I läroplansdelen syns på sidan 9 att ”genom ett historiskt perspektiv kan eleverna utveckla en förståelse för samtiden och en beredskap inför framtiden samt utveckla sin fömåga till dynamiskt tänkande.”

Alla kursplaner och all undervisning ska erbjuda perspektiv och skapa helhet. De fyra perspektiven är:

  • historiskt perspektiv
  • miljöperspektiv
  • internationellt perspektiv
  • etiskt perspektiv.

Därför är det viktigt att vi i våra kursplaner inkluderar läroplanens större ord om vad, varför vi ska undervisa och ge eleverna möjligheter att förstå, lära och kunna.

Nu ska jag peta i kursplane-meningen: ”i andra skolämnen”:

Matematiken ska och kan omsluta andra ämnen. Jag har gått igenom alla kursplaner för att hitta matematikens berörande och tangerande. Det jag gjort är absolut inte fulländat utan kan ange hur vi kan arbeta med kursplanerna och läroplanen. Det är ett gigantiskt arbete vi har. Mig roar det! Detta har jag funnit:

H I S T O R I A

  • historiska sammanhang
  • kronologisk överblick
  • pengars värde
  • rumsliga begrepp

SVENSKA

  • ett rikt och varierat språk
  • tilltro till språkförmåga
  • olika sammanhang och olika syften
  • att kunna argumentera i olika samtalssituationer
  • läsa och analysera
  • läsa och uttala matematiska begrepp
  • läsa olika texter med olika innebörder
  • källkritik; dvs årtalens betydelse och källan överhuvudtaget

S A M H Ä L L S K U N S K A P

  • läges- och storleksrelationer
  • pengars värde
  • tidslinjer
  • karta och skalor

E N G E L S K A

  • uttryck, ord och kunna läsa, berätta och tala
  • A-M funderar över varför vi inte gör engelsk matematik, matematiken är universell och vi bör kunna tala om den

H E M K U N S K A P

  • recept – praktiskt och teoretiskt
  • mått och vikt
  • sparande och ekonomi
  • privatekonomi
  • jämförelsepriser
  • beräkning av recept
  • energi och näring
  • beräkna kostnader för …

 I D RO T T    O C H   H Ä L S A

  • takt och rytm
  • orientera sig
  • rumsuppfattning
  • kartor och skala

M U S I K

  • taktarter
  • takt och rytm
  • analysera musik

M O D E R S M Å L

  • vardagliga situationer
  • att ställa frågor
  • tidtabeller

T E K N I K

  • förstärka krafter
  • hållbara och stabila konstruktioner
  • mätangivelser – fysiska och digitala modeller

N A T U R V E T E N S K A P

  • sortera och gruppera
  • jämvikt
  • dokumentation tabeller och diagram
  • källkritisk granskning

G E O G R A F I

  • läges-och storleksrelationer
  • skala och karta
  • geografiska analyser
  • tidsbegreppen
  • pengars användning och värde
  • topografiska och tematiska kartor
  • insamlingar och mätningar av geografiska data …

Och allt ska mynna ut i Läroplanens övergripande tanke om demokrati. Att vi kan förstå, delta, analysera och utveckla. Läroplanen skriver:

att skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet

Smaka på orden ”matematisk tänkande” …

 

Det här inlägget postades i Barns rättigheter, Matematikundervisning, Styrdokumenten och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.