Summerhill: Stark pedagogisk övertygelse

Jag läser om Summerhill. Jag läser om 86 årig kamp för en skolidé. Jag läser om känslor och om skolan som själva livet. Jag läser om demokrati. Jag läser. Första gången jag läste om Summerhill var jag 13 år. Jag älskade titeln – Fria barn – Lyckliga människor. Idag syns den skolan utopisk. Själva pedagogiska övertygelsen likaså. Vi har tagit ut en snäv väg – pedagogikens vägar kan aldrig någonsin vara så snäva, så snäva. Vi behöver diskutera mycket ingående de pedagogiska frågorna om hur skolan ska vara, verka och skapa. Det ligger i pedagogiken. Alltså HUR!

Det här inlägget postades i Visionerna och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.