Lektionsförslag – Undervisa och locka in i högläsningsboken

Jag brukar göra undervisning innan högläsningsboken jag ska läsa presenteras. Låt oss säga att jag väljer den underbara boken ”Iris Karlssons värsta sommar” av författaren Elin Lindell. Då kan jag börja med att lista de underbara rubrikerna till de många kapitel som boken har. Jag gör så här:

LISTAR ALLA NAMNEN PÅ ALLA KAPITEL

• Om ett sommarlov
• Om en öde tågstation och en skinbralla
• Om två puckon och en gubbe som heter Conny
• Om frihet och ett dike
• Om en dröm och en proppmätt elefant
• Om en uggla, en kannibal och plan B.
• Om världens bästa rapar och glasstrutar som smälter
• Om ett plåtskjul och några mustascher
• Om en grå häst och ett litet uttag
• Om en mystisk platspåse och sirener
• Om ett mörkt litet rum och en hund som heter Sammet
• Om en jätte, en hamburgare och ett prassel
• Om en elefant och en plan
• Om en farlig mus och en bastu
• Om en koblaja, en rostig Volvo och en dålig nyhet
• Om spenat och en guppande påse
• Om en snut och arga moln
• Om kungen, blixten och en saknad fågel
• Om en pojke
• Om en morfar och ett kök

HÄRMA FÖRFATTARENS MENINGAR – BYGG SNARLIKA

Jag skulle göra mängder av undervisningar. Jag skulle göra det möjligt för eleverna att muntligt fundera: Vilka meningar (inte kapitel, jag avslöjar inget så där snabbt) hör ihop? Vad är lika? Vad är olika? Hur bygger man upp meningar som liknar de här? Låt oss göra egna (jag skriver på datorn så att det syns för alla, då ser eleverna hur  jag rättar då jag skriver fel, och de följer meningsbyggnaderna och de enskilda orden, kraften i att skriva ord är mycket stor, därför ska man skriva ord och meningar, inte ha allt klart och fix färdigt). Låt oss göra egna meningar:

• Om ett tåg, en krokig spik och en glad och fnittrig tant
• Om en kråka, en jättestor apelsin och en bok med ord i.
• Om en pappa, en mamma och en galen zebra.
• Om döden.
• Om matematik, en galen lärare och fyra gula pennor.
• Om min fantasi, om din fantasi och en dunderspännande historia.
• Om en yxa, en fjälltopp och två igelkottar.

Jag skulle också be eleverna ta något ord de tycker känns smaskigt att säga: exempelvis koblaja, plåtskjul och plastpåse. Sätt in ordet koblaja i en mening:

• Han satte foten rakt i en koblaja.
• Korna på ängen bajsade koblajor.
• Av koblajor kan man bygga hus.
• Man kan elda med koblajor.
• Koblajor innehåller massa tuggat gräs.
• Flugor älskar koblajor.

KOLLEKTIV GEMENSKAP MED MENINGAR OCH ORD

Hela klassen ska få bidra med ord och meningar. Man får härma så mycket man vill. Man kan få en mening om man inte kommer på någon att säga själv. Skolan är så generös. Vi språkutvecklar varenda unge, alltid! Ta mina ord! Så gör vi. Man kan roa sig med att säga några ord på turkiska, persiska och engelska också! Nåväl, sen berättar jag att de de meningar jag delat med mig av är rubriker på kapitel. Nu får eleverna klura på vad de vill höra. Vilket kapitel blir de nyfikna på och varför? Vad tror de ska hända i det kapitlet? Vilka ord kommer de att stöta på och få lyssna till? Vilket kapitel vill de provhöra? Vilket vill de läsa för sig själva eller med en kompis? Eller vill de höra sin lärares ljuvliga högläsningsstämma?

– Javisst, jag läser så gärna, så gärna ”Om ett sommarlov. Det var den första dagen på sommarlovet. Det hade kunnat vara årets bästa dag. Men det var det inte.”

OCH MINNS – Den här undervisningen är generell. Ni kan göra den ur vilka böcker som helst, och i vilka årskurser som helst.

KÄLLA: Elin Lindell, Iris Karlssons Värsta Sommar, 2011