Liten dikt: Far väl

Jag vinkar med

mitt modershjärta från stentrappen.

Alla dessa barn som flyger ut.

Alla dessa känslor som stannar kvar.

Och ansiktet jag tittar in i lever sitt egna liv.

Jag ler och säger det man ska.

I mitt inre säger jag

FAR VÄL!

Inte farväl!

Det här inlägget postades i Läraryrket och lärarrollen. Bokmärk permalänken.

Ett svar på Liten dikt: Far väl

  1. MalinC skriver:

    Jag har letat efter den här fantastiska dikten som jag läste då i april. Den fastnade liksom hos mig och jag vill så gärna läsa den för mina underbara sexor som lämnar skolan idag. Tack för dina ord!

Kommentarer är stängda.