Den utvisade eleven – och andra faktiska beskrivningar

Jag tycker egentligen inte om den boktitel jag givit förslag på och om. Men jag tycker vi behöver den. Den värdegrund vi står på och som ska finnas i vår ryggrad är så värdegrundlös. Våra regler straffar ut elever från skolan, och den viktiga skolanknytningen jag tidigare skrivet om omöjliggörs. Vi måste, vi måste, börja se på eleverna på något annat sätt. Vi måste börja agera på nytt sätt. Och vi måste göra skolan till en verklig plats för lärande, inte för fostran.

En sjuåring som får kvarsittning är … ja … jag vet inte vad jag ska skriva bara att jag ska skriva. På återläsande.

Det här inlägget postades i Barns rättigheter. Bokmärk permalänken.

Ett svar på Den utvisade eleven – och andra faktiska beskrivningar

  1. Helena Roth skriver:

    Ja, inte är det lätt att hitta ord för det där. Lika illa som det är med sju/åttaåringar som inte vill gå till skolan, för de vantrivs och kanske inte passar in.

    För vem finns skolan till? Vad ska samhället med skolan till?
    De frågorna önskar jag lyftes upp på bordet överallt, hela tiden – för de har inte dryftats tillräckligt mycket!

    Var kommer barnet in?
    /Helena, samordningsgruppen Barnverket

Kommentarer är stängda.