Vi härmar Roald Dahls skrivande. Vi skapar meningar utifrån det vi läst av författaren. Språket blir lekfullt och kreativt. Tack Roald Dahl.
Det är en värdslig sak, säger Karlsson på Taket och sprätter med fingrarna. En värdslig sak! Jag kan min barndomsläsning. Jag kan min Karlsson på taket. Jag läste den om och om igen. Jag identifierade mig med Lillebror. Det var den där hunden jag ville ha. Karlsson på taket fick jag av bara farten. Karlsson var en figur jag undrade över. Hur kunde en liten farbror vara så stor i orden och så rolig. En figur som kunde flyga ifrån och till lite som det behagade. Hans värld var alltid bättre och han kunde alltid mest. Vid omläsningar tyckte jag mer och mer om Karlsson. Jag drömde också om ett litet hus som ingen kände till, där världen liksom stannat upp och utsiktsplatsen alldeles egen.
Barn drömmer och fantiserar. För att kunna göra det behövs bilder, språk och meningar som vidgar det inre. Om jag inte läst Karlsson på taket skulle jag aldrig kunna förstå hur min längtan efter en hund kunde beskrivas med ord. Jag skulle bara längta utan ord.
Fantasin och kreativiteten behöver orden och meningarna som är givna i litteraturen eller genom text, samtal, läsning och illustrationer. Orden öppnar för vårt tänkande. Vi kan tänka om. Våra känslor kan mentaliseras till tankar om. Vi kan prata om det vi känner.
Läsförmåga är en världslig sak! Om den egna inre världen ska få utvecklas, medkänsla ska kunna kännas, en annan människas inre begripas, kartan förstås och världen bemötas och skapas behövs språket. Läsförmågan är skolans absolut viktigaste uppdrag. Språket är en slags propeller som lyfter perspektiven, vi kan landa på ett tak, se ut över språkvärlden som både vill locka oss och stänga oss ute, vi kan själva tänka om det vi ser och upptäcker, kunna sitta på en brygga och se ut över vattnet och tala om skräddaren som med osynlig kraft håller sig ovanför vattenytan, vi kan lyssna in en annan människas berättelse och känna, tänka och förstå. Vi kan öppna en bok och läsa oss in i andra livsöden från en annan tid. Vi kan värja oss ifrån det vi inte vill fångas in i. Vi kan slå på datorn och utveckla kritiskt tänkande under det att vi med nyfikenhet klickar oss ut i textvärldar med horisonter vi inte kände till.