Tankar om betygen och dess mycket snara framtida betydelse

Körling fotograferar 2013

Engagemanget kring betygen var stort och omedelbart. Eleverna tog genast fram sina mobiler och räknade samman poängen. Eleverna räknade och räknade, berättade och jämförde. Jag hörde elevdiskussioner som fick mig att tänka skolstart. Borde inte betygen följa med vid skolstarten igen? Borde vi inte ha samtal med varje elev, diskutera betyget de fick innan sommarlovet och diskutera deras kommande termin utifrån hur de själva tänker och vad vi själva kan medverka till rörande stöttning och utmaningar.

Tänk att ha lärandemöten med varje enskild elev, med betyget som underlag, med läroplanen som utmaning och med lärarprofessionen som elevens verktyg och undervisningen som elevens möjlighet.

Att organisera för detta vid skolstart och se till att följa upp det under terminens gång, inte en gång, utan hela tiden. Det engagemang, de tummar upp för betygen eller i andra fall besvikelse, är något vi måste ta fasta på och göra något av. Vi kan ta avstamp utifrån elevernas betyg och undersöka hur vi kan se till att utveckla lärande i relation till dem. Eleverna läser sina betyg noggrant. Poängen de räknar är viktiga för dem.

Jag önskar dock att vi kunde se till dagligt lärande och tala om det med eleverna. Det kunde vara skolans innehåll. Lärandet!

 

 

Det här inlägget postades i Formativ bedömning. Bokmärk permalänken.