Att genom barnböcker mentalisera och lära om känslor

Körling fotograferar 2013

Barnböckerna läser jag. Har en trave jag valt ut. Just nu läser jag Astrid Lindgren ”Vi på Saltkråkan, 1964. Jag läser den för att jag aldrig har läst den. Däremot har jag älskat ”Vi på Saltkråkan sedan den visades på TV. Jag var barn och jag såg världen genom barnens ögon och handlingar. Då jag läser boken läser jag den som vuxen. Det är också en bok för mig. Och detta med känslorna. De vi alla delar. I sorgen kanske som mest ensamma. Astrid Lindgren skriver mästerligt om när Pelle, 6 år, förlorar sin kanin Jocke. Räven tar kaninen. De vuxna delar Pelles sorg. Och då Malin, Pelles syster tröstar säger hon:

”Det är så här i livet, förstår du, att ibland är det svårt. Till och med barn, till och med en liten pojke som du får gå igenom sånt som gör ont, och man måste igenom det själv.”

Det är ingen omväg ifrån sorgen. Man går igenom den själv. Man kan luta sig mot någons axel ibland, berätta för den som kan lyssna utan att ge råd, och är man ett barn kan man sitta i någons knä och gråta mot en annan människas bröst, vaggas in av den vuxnes andetag.

Jag lät alltid mina små elever sörja i klassrummet. En liten förlorade sin guldhamster och satt i mitt knä med en filt. Grät, grät och hade sorg. Jag lät barnet sitta där, i mitt knä med en stor filt att gömma sig under då de andra eleverna kom med sina matematikfrågor eller läsupplevelser.

 

Ur Astrid Lindgren; Vi på Saltkråkan, 1964, s. 278

Det här inlägget postades i Boken i undervisningen, Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning, Sorg. Bokmärk permalänken.

3 svar på Att genom barnböcker mentalisera och lära om känslor

  1. Ingela skriver:

    Jag tror att det är en av läsandets viktigaste funktioner, att träna sej att vara människa genom att se på tillvaron genom någon annans ögon. Skrev om det (bl.a.) häromdagen på min webbadress.

  2. Pingback: Bilderböcker på högstadiet | Pearltrees

  3. Pingback: Sagor | Pearltrees

Kommentarer är stängda.