Det tar många sidor innan jag börjar förstå, kanske ana, hur författaren använder sitt språk. Det tar flera kapitel innan jag kan delta med svar eller aha-uttryck och då jag tror mig kunna lägga det pussel jag fått se bitarna av utan att förstå helhetens bild. Men jag fortsätter att läsa.
Då jag var barn högläste man för mig. Det höglästes ur bibeln varje jul. Och från julafton till julafton kom berättelsen morfar högläste bli en aning mer begriplig än då jag lyssnade som ettåring, tvååring, treåring … och som femtonåring. Det slår mig att jag inkluderades i berättelser utan att man tog hänsyn till mig som den som skulle förstå allt genast och omedelbart. Ingen satte mig under lupp och undersökte om jag förstod, jag var aldrig fotograf, detektiv eller spågumma. Jag var en lyssnare bland lyssnare. Vi var många, många lyssnare i olika åldrar som lyssnade till samma text som på olika sätt växte med sina innebörder och vävdes samma med vilka vi var och hur våra liv såg ut.
Idag läser jag en ny bok och det tar mig tid att anpassa mig till författarens sätt att skriva. Jag förstår inte riktigt vad berättelsen handlar om men jag vet att jag kommer att få ett sammanhang och att litteraturens frågor till mig inte genast går att besvara. Jag läser inte mellan raderna till en början. Jag läser på raderna. Jag läser långsamt för meningarnas uppbyggnad i boken är olik den förra författarens ordval och bygge. Det är som att möta en nykomling och långsamt lära känna denne genom att vilja mötet. Jag vill inte förstöra genom att genast tro mig veta, genast söka svar i min spåkula utan våga vara oförstående men närvarande och stanna kvar för att lyssna in om det jag ännu inte vet.
Vi kan läsa för barn för att ge berättelserna i sin helhet. Låta språket flöda genom hela bokens uppläsning. Vi kan lita på författarens vilja att berätta. Den undervisningen kan vi också ge. Den där vi kravlöst ger. Där språket rinner fram som språket rinner fram.
****
Vad jag menar är att vi måste läsa mycket och ofta. Ge litteratur. Vi ska också undervisa. Undervisa i hur att förstå, hur att läsa, hur att utforska språket, hur att förstå hur texten talar till en annan text, undervisa och bjuda in i språket genom samtalet om den. Om textundervisning ska vi utveckla många undervisningar. Men vi måste också ge eleverna flödet i berättelserna.