Skönlitteratur och matematiken i den

Ur detta lilla stycke en diskussion om matematiken:

”Hon gick fram till ett fönster i det största rummet – det som fram till alldeles nyligen hade varit hennes mors sovrum, men som skulle bli paret Barbers vardagsrum – och ställde sig att stirra ut över gatan.” ur Waters; Hyresgästerna, 2014

Det handlar om vilka frågor jag ställer och förbereder mig med. Om jag förbereder mig med matematiska frågor får stycket färg av matematiken. Låt se, vilka frågor kan jag skapa:

  • hur många rum kan det finnas?
  • hur kan vi veta att det finns andra rum?
  • vad menas med största?
  • när använder vi ordet största?
  • vad kräver ordet största för att vi ska kunna använda det?
  • hur stort kan rummet vara?
  • vad får oss att förstå rummets storlek?
  • Om man ställer sig och tittar över något – från vilken höjd står man då?
  • kan vi förstå något om våningen och höjden genom texten?
  • vad menas med nyligen? Hur förstår vi nyligen?
  • vad kan ha hänt?
  • hur kan vi förstå något om ålder här?
  • vem är jag?
  • ålder på denna jag?
  • förklara hur du tänker om åldern?

Jag har gjort många undervisningar på detta sätt. Frågorna är de viktigaste inför förberedelsen. Inte alla frågor ställer jag. Men jag har dem skapade och färdiga för att utmana med.

Jag kan också utmana med att låta eleverna visa var:

”Kjolen slutade gott och väl femton centimeter ovanför vristerna.”

Då måste man försöka förstå vad en vrist är och hur man kan klura ut hur man förstår 15 centimeter. När vi försöker förstå hur lång kjolen är kan vi samtala om vrist, ungefär och hur man löser genom att praktiskt visa. Allt kräver samtal.

– Vad betyder gott och väl?

 

 

 

Det här inlägget postades i Frågekonsten och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.