Bedömningar – Exempel – så här tänker jag

Körling fotograferar 2010

För att bedöma måste jag som lärare vara helt på det klara med vad det är jag bedömer. Det behöver eleven också vara. Jag ser inte bedömningarna som något som jag ska göra frånskilt eleven utan tillsammans med eleven. Jag ser det också som en daglig aktivitet och en möjlighet till fördjupat samspel med elevens lärande och elevens utveckling och förmåga att se sin utveckling och få den förklarad utifrån, låt oss säga av professionen, av styrdokumenten, av syftet, av elevens förmåga att förstå uppgiften och uppdraget, och därmed utveckla bedömningar utifrån det.

Förklara!

Jag förklarar tydligt och begripligt det jag ser. Jag ser detta av ditt lärande, är det jag kommunicerar tillsammans med eleven. Eleven får självklart återkoppla och berätta om eleven förstår det jag förklarar och sätter ord på, och förklara i sin tur.

Om det är en skriven text eleven producerat kan vi ha detta som underlag. Då kan jag notera följande:

  • Jag, läraren, ser att du, eleven, skriver så att du är medveten om att andra ska läsa din text (texten är korresponderande och ansvarsfullt skriven, tydligt medveten skriven med förståelse för att det finns en läsare, och med detta ett ansvar hos den som skriver.
  • Jag, läraren, ser att du, eleven, skriver rubrik.
  • Jag ser att du använder stor bokstav och skiljetecken.
  • Jag ser att du har använt orden ifrån de ställda frågorna du fick och att du tar med dig de orden in i ditt svar
  • Jag ser att du har använt många substantiv och adjektiv.
  • Jag ser att det är lätt att följa vem det handlar om i berättelsen, du använder dig av hon och han, det och den, vilket du gör när du har förklarat vem personen är.
  • Jag ser att du skriver namn med stor bokstav.
  • Jag ser att du använder de ord vi talade om i samlingen.
  • Jag ser att du fått inspiration av berättelsen jag läste högt.
  • Jag ser att du skriver med läslig handstil.
  • Jag ser…

Jag lägger vinn om att utveckla min förmåga att se. Se är att sätta ord på något faktiskt tänker jag. Jag utvecklar min förmåga att se det självklara, det lilla, det jag tar för självklart, det jag tror mig redan ha sagt, det jag tror mig vara medveten om. Jag ser och jag gör det till en medveten process i klassrummet.

Om jag inte sätter ord på det jag ser vet eleven ingenting om det jag fokuserar på. Mina ”jag ser…” här ovan är konstruktioner för detta blogginlägg, jag har inget elevalster att åskådliggöra det tillsammans med. Ni får tänka och applicera på ett elevarbete och utveckla denna förmåga.

Eleven får därmed ord på det jag ser och kan lägga till det eleven själv ser. Som lärare kan jag missa saker men då jag gör detta muntlig och tillsammans med eleven får eleven samspela med mig och de ord jag återberättar arbetet med. Dessutom får eleven ord på något som kan vara självklart. Det självklara blir därmed upplyft och framlyft och görs därtill medvetet. Jag vill verka för ett medvetet lärande. Det kräver att jag sätter ord på… och utvecklar denna förmåga.

Körling fotograferar 2010

Då jag (läraren) har satt ord på det jag ser, och eleven har satt ord på det eleven har förstått och tillfört detta seende kan vi tillsammans göra en analys. Det betyder att vi tänker och benämner det vi har sett. Detta blir därmed medvetet framlagt. Åskådligt skulle vi kunna säga.

Denna analys träder ofta in under tiden vi tillsammans betecknar arbetets innehåll. Jag försöker att dela upp förklara från analysera. Det är två viktiga aspekter av lärandet och utvecklingen.

Min gode läsare Plura, inflikar med dessa ord om analys:

Analys är att kliniskt se innehållet, inte dra slutsatser. Det gör du när du sett med egna ögon vad eleven lärt sig.

Detta samtal för jag med eleven;

Jag ser att du har anammat det jag undervisade om, jag ser att du förvaltat vårt samtal sedan tidigare, jag ser att du utvecklar ditt skrivande lärande genom detta och detta. Jag ser också att jag måste utveckla min undervisning så att du större och bredare förståelse för hur man gör verb till substantiv. Har du förslag till hur jag kan undervisa så att andra förstår? Vad tänker du om undervisningen? Har du tips på hur jag kan utveckla undervisningen utifrån det vi nu talat om? Vad tänker du om det jag säger och vad vår analys bidragit eller inte bidragit till?

Den analys som jag gör ska också verka mot min undervisning. Hur kan jag undervisa tydligare, åskådliggöra ytterligare, ta andra exempel, göra ny undervisning av, vilken form kan undervisningen utvecklas i, vad behöver jag som lärare för att undervisa ytterligare?

Körling fotograferar 2010

Då förklaringarna till arbetet bidragit till en analys kan analysen ligga till grund för argumentation och tänkande, tyckande. Eleven får givetvis gå i dialog med såväl stoff, produktion och undervisning. Detta är att förvalta elevens rättigheter och omsluta dem i det vardagliga arbetet i klassrummet.


Körling fotograferar 2010

Generalisera handlar om att utveckla lärande och att lärandet utvecklas från. Så ska detta ord förstås i detta sammanhang. För att generalisera måste eleven få redskap, förklaringar, analys och argumentation, för att få syn på sina generaliseringar, sitt lärande.

Det betyder att metakognitivt samtala om själva lärandet och förflyttningarna som eleven gjort eller i den riktning lärandet är i färd med att utvecklas. Eleven måste och bör därför utvärdera. Det är ett mycket viktigt redskap för eleven själv och för lärarens undervisning. Det är också viktigt att eleven får möjlighet att samtala om sitt lärande med sin lärare. Detta moment anser jag vara det absolut viktigaste. Det ska också muntliggöras och alla former av utvärderingar utvecklas (och faktiskt också utvärderas).

Jag behandlar elevens utvärderingar på följande sätt:

  • Utvärderingarna är underlag för elevens egna lärande och för de eventuella bedömningar som åskådliggör undervisningsuppdragen för mig och hur, vad och varför eleven har lärt sig.
  • Utvärderingar får det gärna samtalas högt om. Gärna med en samtalsklasskamrat och om atmosfär och klassrumsklimat tillåter i helklass. Det betyder att vi gemensamt utvecklar lärande och undervisning,
  • Få vara del av underlag som eleven har om sitt lärande.


De fyra orden; förklara, analysera, argumentera, generalisera har jag utvecklat tidigare här på bloggen, de är dessa ord som omsluter elevens lärande utveckling i samtliga ämnen i kursplanerna. Så orden ska omsättas inom ämnen och självklart också i formativa och summativa bedömningar.

Allt för elevens medverkan och påverkan.

Anne-Marie

som skriver om missbedömningarna här!

Det här inlägget postades i Barns rättigheter, Formativ bedömning, Strategier, Styrdokumenten och har märkts med etiketterna , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

3 svar på Bedömningar – Exempel – så här tänker jag

  1. Pingback: Bedömningar; Fröken Miss Bedöma « Anne-Marie Körling

  2. Plura skriver:

    Genchi Genbutsu – vad nu då, undra du säkert.

    Det är det centrala i ledarskapet på Toyota – ”Gå och se med egna ögon”. Just det är systematiskt kvalitetsarbet och dess kärna. Och kärnan i din bedömnings tanke Anne-Marie! Lysande.

    Men, och här kommer ordet, analys har inte för mig den innebör du åsatt den. Analys är att kliniskt se innehållet, inte dra slutsatser. Det gör du när du sett med egna ögon vad eleven lärt sig.

    Skulle vilja koppla ihop det hela med följande ramsa:

    ”Analys är att se innehållet i bedömningen för att göra en utvärdering av resultatet så att en utveckling kan göras.”

    Det senare brukas på skolspråk heta ”ökad måluppfyllelse”.

    Några bidrag till tänkandet kring bedömning, analys och utvärdering, som är skolans sämsta gren, från Plura en snöig lördag.

  3. Anne-Marie skriver:

    BRAVO PLURA – Jag har inte lärt mig ännu… jag ändrar i texten. Tusen tack. A-M

Kommentarer är stängda.