Skapa läsvänliga klassrum

Att få prata om bokens innehåll. Ur mitt klassrum 2004.

Att få prata om bokens innehåll. Ur mitt klassrum 2004.

Att skapa en läsvänlig miljö i klassrummet hör till det pedagogiska arbetet att främja läsning. Man kan studera klassrummet utifrån frågan:

  • Kan jag läsa här?
  • Vill jag läsa här?
  • Finns det böcker att läsa här?
  • Vad behövs för att skapa ett läsvänligt klassrum?

Böcker där barn är

Jag brukar säga att ”det ska finnas böcker där barn är” och det gäller också för ett klassrum. Men det räcker inte med att det ska finnas böcker där barn är utan det måste också synas att böckerna har värde, dvs, att de är omhändertagna, uppställda och att de inte förvandlas till böcker som står stilla utan blir böcker som rör sig mellan eleverna och läraren. Skolans bibliotek betyder också att läraren kan låna böcker, gärna en trave om dagen, för att sprida böckerna bland eleverna. Jag införde 90 sekunders högläsning för att introducera böckerna genom att låta dem berätta om sina innehåll. Det ökade också läsintresset hos eleverna.

Möjliggöra för självständig läsning

Det kan skapas områden i klassrummet där man fredar den självständiga läsningen, dvs, att man får flytta till en plats i klassrummet där läsningen får och kan äga rum. Det kan betyda att det finns en soffa eller några bänkar som är vända från klassrummet och dit elever kan sätta sig för att försvinna in i sin bok. Detta område ska också respekteras för ett läsande område och där det är tillåtet att småprata om det man läser, visa sin granne vad boken handlar om. I ett klassrum i Origon såg jag en pedagogisk skylt som hängde över en sådan plats och där det tydligt stod beskrivet för pedagogerna hur de skulle tänka och vilket arbete de skulle bedriva när de var där tillsammans med eleverna. De skulle bland annat:

  • tala positivt om böcker
  • visa nyfikenhet på vad eleverna läser
  • själva läsa något
  • lyssna till elevernas läsning
  • värna elevens möte med boken

I ett klassrum bestämde eleverna att de skulle ha med sig egna läskuddar vilket blev lyckat eftersom de kunde sitta på dem eller luta sig mot dem. Kuddarna blev en succé precis som böckerna och stunden blev det.

Möjlighet att välja att läsa

Att kunna välja att läsa är tillåtet. Mycket tid handlar om att vänta in lärare, vänta in elever, och att vara klar men inget ha att göra. Om boken får en given plats på bänken, på den, kan man alltid välja att läsa som elev. För att möjliggöra det behöver lärare och elever tala mer om böckernas innehåll, inte prata om att eleverna måste ta till boken, utan att boken är en del av arbetet i klassrummet.

Lästiden och lärarens attityd till den

Lästiden, den vi ger eleverna, bör vara väl tilltagen. Det betyder att vi läser i klassrummet. För att utbilda elever i lästid handlar det om att börja ge dem tid att läsa, till en början tio minuter och öka det i takt med att läsningen blir intressant och något eleverna längtar efter att göra. Låt oss säga att vi har en förskoleklass, eller en årskurs ett, där barnen har olika erfarenheter av att läsa vilket gör att lästiden måste bli intressant och att koncentrationen att läsa övas upp. Istället för att klaga på elever som inte orkar, kan eller vill, låta dem successivt upptäcka böckerna och utöka tid att läsa dem på. Det är avgjort viktigt att förhålla sig till läsningen som ett pågående inslag i all undervisning och i alla årskurser varför arbetet i de lägre stadierna kan möjliggöra läsning också i de högre stadierna. Lästiden kan mycket väl vara en hel timme om dagen. När eleverna får läsa vill de läsa. Under arbetet med att utveckla lästiden se till att då eleverna läser inte göra det svårt för elever som ännu inte tycker om att läsa eller har liten erfarenhet av att läsa. Att vara lyhörd för att en del elever kan koncentrera sig i fem minuter, andra i tio, handlar bara om att de ännu inte kan. Över tid brukar eleverna begära mer tid. Här gäller att vara envis, ha tålamod och se till det långsiktiga läsandet där läsintresset ska väckas och inte slockna.

Självständiga läsval och den pedagogiska högläsningen och undervisningen

Och som alltid när det gäller val av böcker respektera de böcker eleverna väljer att läsa och inte bekymra sig för deras läsval eller skapa osäkerhet hos eleven att eleven läser fel sorts litteratur och att eleven läser på fel sätt. I undervisningen ska eleverna få möta annan litteratur, vald av läraren, för gemensamma samtal och gemensamt lärande. Den pedagogiska högläsningen ska också möjliggöra för upptäckterna vad som finns att läsa. Den upptäcken kommer med att läraren läser det eleverna ännu inte kan läsa på egen hand. Det bör också vara så att det barn får av innehåll, dvs, den tid de får läsa på i skolan inte ska avsluta utan pågå under hela skoltiden. Därför är det viktigt att redan tidigt skapa en positiv attityd till både tiden och vad tiden ger möjlighet till.

P1330894

 

 

 

Det här inlägget postades i Litteratur och läsning, Synligt läsande, Undervisningen och har märkts med etiketterna , , , , , , . Bokmärk permalänken.