Jag läser boken Tilly som trodde att … av Eva Staaf och Emma AdBåge, 2014. Jag köpte den för att den låg ensam kvar på reabordet i bokhandeln. I boken fanns det en handskriven lapp där personalen lågmält rekommenderade boken. Det är jag glad att de gjorde. Vips hade jag köpt den.
Tilly som trodde att … upptäcker skillnaderna i hur människor har det och hur de lever. En del utan att se solen för att det är så trist att bli vuxen, en annan som tycker att barn är barn och någon annan som inte har badkläder med sig till simskolan. Tilly har en samtalsvän som heter Tage. De tänker om saker de ser och upptäcker: Hur olika det är hemma hos olika personer, hur det är att inte kunna simma när föräldrar inte packar ned simkläder, hur lite man behöver egentligen och att det räcker med att man har varandra. Världen blir större genom de små iakttagelserna, när det i kylskåpet bara finns nagellack och en ost anar man som vuxen att pengarna inte räcker till. Eller när toaletten inte är städad som man känner igen toaletten och toalettpappret är slut. Vilket leder till att Tilly får använda fantasin – den som är till hjälp när det saknas toapapper – förstår kanske den vuxne läsaren att det är lite si och så med städandet, kanske sorgen lamslagit eller orken tagit slut.
Det fina med Tilly och Tages berättelser är att de inte värderar utan att de reflekterar och funderar. De upptäcker att världen är olika och den upptäckten kan man göra genom att gå den bekanta vägen till affären eller besöka en kompis vars familjesituation inte är samma som den egna:
Freddie har inget eget rum, så man sitter mitt i alltihop någonstans. Freddie har inte ens en egen tandborstmugg. Allt är nära hos honom. Man blir helt galen, säger han. Men det har Tilly aldrig sett Freddie bli. Tilly som trodde att en familj hade en början och ett slut. Kanske som en rund ring. Men Freddies familj är mer som ett knippe gräs. Freddie säger att Tilly tillhör familjen. Tilly tror att hon inte gör det, egentligen, men det känns bra att höra till.
Och Tilly är inte ensam. Tage är med. En bok att läsa tillsammans. Läsarna är ihop. Jag återkommer med hur man kan göra ett textsamtal och en bildpromenad ur denna bok.
Hej HOPP!