Bästa fortbildningen – undervisningstid med en enda elev

Jag har elever som sitter vid mitt köksbord och får reparera sina matematikkunskaper eller för den delen sin läsförmåga. Ofta både och. Men inte bara reparera utan få en skjuts in i ämnet och för att bibehålla intresset för det. Det framtida är viktigt. Att intresset väcks för ett ämne och att eleven kan tillåtas utforska vad ämnet innehåller. Jag har matematik under sommaren med en och samma elev. Vi fortsätter med en lektion i veckan. Till en början tänkte jag att jag hjälper eleven men nu tänker jag mer att vi båda lär. Vi lär om ett innehåll och hur vi förstår det, som lärare och som elev. Elevens frågor är fler och lösningarna likaså. Det ger mig möjlighet att följa tänkandet och därmed lära mig om hur eleven tänker och vad detta tänkande betyder och vad det gör för resultatet. Det vi oftast gör är att hitta matematikens mönster, inte få ett mönster utan hitta det och det bidrar till vår gemensamma kreativitet. Vi brukar också noga ta reda på vad varje ord har för historia och vad ordet per definition innebär i siffror och tal. Låt säga att vi under ett pass inte ägnar oss åt mängd utan till fördjupning, bredd och tänkande.

Jag ser de här tillfällena som fortbildning. Jag både lär mig om undervisningen, om hur den kan äga rum och genom vad samt vad fördjupningen av uppgifterna gör med elevens förståelse och därmed mod att ta sig an det eleven inte genast vågar sig på.

Husserl säger att allting blir större. Både innehållet och de som arbetar med det. Det blir större på så många fler sätt. Också att det är möjligt att generalisera undervisning och undervisningens frågor till att bli en undervisning för hela klassen.

Jag brukar mäta talutrymmet, det gör jag alltid, utgår från Hatties forskning i frågan, och under dessa pass är jag mer lyssnande och formulerar frågor eller tankegångar som bidrar till att elevens kunskaper kan växa och hur de får näring. Jag talar alltså mindre och eleven mer. Mitt talutrymme 30% och elevens 70%. Det gör att intresset ökar för eleven. Jag filar på mina insatser och är försiktig att gå in i tänkandet för snabbt och därmed avbryta elevens tankegångar. Jag ber eleven tänka högt och skriva utan att tänka på prestation.

Det är så roligt. Jag skulle önska att varje lärare fick möjlighet till denna fortbildning.

Hej HOPP!

Anne-Marie Körling

This entry was posted in Anpassning, Inkludering, Kommunikationen, Konsultation av något slag, Lektioner och lektionsförslag, Matematikundervisning, Pedagogiska samtal, Systematiskt kvalitetsarbete i undervisningen. Bookmark the permalink.

One Response to Bästa fortbildningen – undervisningstid med en enda elev

  1. Jesús J. Granero says:

    Utmärkt!
    Bästa hälsningar,
    Jesús i Madrid

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *