Så här dokumenterar jag elevens skolanknytning och läsintresse

Publicerar här ett lässamtal med en elev för att visa hur jag gör. Detta samtal tar cirka 15 minuter och är mycket värdefullt för både för eleven och läraren. Jag har alltid arbetat så här. Att lära sig ett arbetssätt tar lång tid och därför brukar jag säga till lärare att gör detta med en elev för att träna och öva. Ta en aspekt av läsningen och pröva med det. Då jag började hade jag 28 elever och slog mig ner med en elev när de andra kunde arbeta med något som engagerade dem; exempelvis måla av rektors cykel och skriva en efterlysning av den. Under åren har jag lärt mig och detta blir ett arbetssätt som sitter i min ryggrad. Därför tar det inte mycket tid i anspråk. Så utbildar man sig som lärare tänker jag. Eleverna får lära sig att inte störa mig men får hjälpa varandra och konsultera klasskamrater för att tänka, kommunicera och lära ihop.

Pröva och var snäll mot dig själv och ditt lärande tillsammans med eleverna:

Allmänt om skolan:

Roligt och spännande att börja skolan. Sommaren varit bra; badat, ridit och galopperat, rest med familjen och läst böcker.  Böcker har lånats på bibliotek och några har köpts.

Samtal och ordförråd:

Eleven relaterar med ögonkontakt och berättar med rak ordföljd vid vissa fall och andra gånger korrekt ordföljd. Eleven tycker om att tänka och när eleven får möjlighet att berätta och förklara är det spännande att lyssna och utmana med frågor för fördjupning.

 Läsning:

Läser okända texter utan att bli rädd eller känna osäkerhet. Eleven börjar läsa omedelbart och är nyfiken på vad som berättas.

Text 1:

Rättar sig vid felläsning vilket är vad läsare gör. Kan upptäcka att ord saknas i texten – som ”Jag hade fyllt tio … och ”.

Eleven läser skrav/skrer vid ordet skarv. Eleven känner inte till vad en skarv är så jag undrar om det handlar om att ordet är obekant och att eleven inte kan hitta ett ord eleven känner till.

Eleven frågar när eleven inte förstår eller orden är främmande. Första stycket är svårt att förstå men eleven läser vidare men säger själv att det är svårt med det första stycket.

Text 2

Den här texten var lättare. Minst konstiga ord. Texten känns som ”typ en dikt”. Det kändes som att allt (i texten, eleven visar med handen över textmassan) hörde ihop. Eleven säger att den första texten inte är skriven för barn medan text nummer två är en text som vänder sig till barn.

Ljud och bokstäver:

Kikare korrekt uttal under läsningen. 

Lässtrategier:

Ljudar exempelvis h-o-r-i-s-o-n-t-e-n

Frågar när eleven inte förstår ord

Läser vidare trots att texten inte genast berättar vad den handlar om

Samtal om texterna:

Kan visa vilka meningar som är svåra att förstå och kan därmed identifiera svårigheterna med läsningen.

Ordsamtal:  

Ordet Vattenröken förklarar eleven som att ”vatten är varmt och man kan se det. Andedräkten kanske det är. Det syns mest när det är kallt. Luften flyttas framför en när man andas ut.”

Att uppmärksamma och undervisa: 

* Ordet skarv blir skrav/skrav – ingen korrigering då eleven inte vet vad ordet betyder och det är därför inte ett meningsfullt ord även om eleven kan uttyda det korrekt.

Tyckte blir tycker (tempus) /gick blir fick (första bokstaven ändras)  /Något blir talspråk nå´t (eleven vet vad som står skrivet men uttrycker sitt talspråk)

 

Hej HOPP

Anne-Marie Körling

Skriver om detta i samtliga mina böcker men främst i Vägen till skriftliga omdömen, 2007

Det här inlägget postades i Boken i undervisningen, Bokstav/bokstäver, Föreläsningar jag ger, Intervjuer, Kollegialt lärande, Kommunikationen, Lässtrategier, Litteratur och läsning, Ordförrådet, Strategier, Synligt läsande, Systematiskt kvalitetsarbete i undervisningen, Textsamtal. Bokmärk permalänken.