Undvikande av undervisning

Där ungarna är där kan vi utveckla undervisningen, utgå ifrån den. Om vi gör det kan vi bekräfta barnen, ta vara på deras erfarenheter och skapa undervisning i relation till strävansmålen genom dessa.

Jag tänker på mobilsmsskrivandet, eller tummen-uppskrivandet. Det finns väldigt mycket undervisning i detta. Dels för att barn skriver många sms eller nätskriver överhuvudtaget, och där finns det ansvar om såväl mottagare och avsändare som ska medvetandegöras, samt vem är den jag som skriver. Hur börjar jag ett sms till en lärare, till en kompis, till rektor… till… och hur kan man veta vem som skriver detta.

Anne-Marie

Det här inlägget postades i Modellerna, Strategier, Svenskämnet och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

Ett svar på Undvikande av undervisning

  1. annika skriver:

    Genreskrivning och just den här delen ger vi för lite utrymme.

    Tummen tar två bokstäver åt gången tänkte jag först. Sen testade jag och det funkade! Ska öva upp min tumme till en smsskrivtumme.
    Annika, en medhållande

Kommentarer är stängda.