SNÖ: Låna författarnas ordrika beskrivningar och skriv något eget

Författare är generösa. De ger oss ord som vi både förstår och inte förstår. De ger oss begrepp och uttryck som ges oss när vi vävs in i berättelserna de berättar. Författarna bidrar till skolans uppdrag att verka för den flerstämmighet som kommer av olika röster.

Detta undervisningsinnehåll fungerar i alla skolan stadier. Pröva i årskurs ett och pröva i årskurs nio. Minns att det är frågorna vi ställer som förändrar mötet med text och ord.

Låt oss se vad vi så generöst får ta emot. Låt oss börja med Astrid Lindgrens bok ”När Johan fick en liten kalv”:

  • snön föll och föll
  • begravt i snö
  • stora vita flingor
  • utan uppehåll
  • under ett täcke av snö
  • ut i drivorna
  • skaka av sig snön
  • landsvägen var plogad
  • snöyran

Allt detta får vi då vi läser den första sidan i boken om Johan och hur det gick till när han fick en kalv.

Låt oss låna av nobelpristagaren Pamuk och inledningen av romanen Snö:

Snöns tystnad, tänkte mannen som satt på sätet bakom busschauffören. Om det här hade varit början på en dikt skulle han ha kallat det han kände inom sig för snöns tystnad.

  • snöns tystnad

eller den mångfald av snöord vi får av Lars Lerin och ur boken Naturlära:

”Snö i luften, snö i alla väderstreck, över alla tak, över högt och lågt, snö med små och stora bokstäver. Snö och snö över landsvägen och bilarna och skolbussen och näbbmusen och Steiners gråhundar och snöplogen och hembygdsgården och Coop. Snö som övergår i regn och regn som övergår i snö, frosthalka, rimfall och tö och all den snö som föll i fjol och pudersnö och sommarsnö och flingor stora som tumvantar och snö i skorsten och snö i skorna och se det snöar på skogen, på jorden, genom livet”

  • snö i alla väderstreck
  • snöplogen
  • frosthalka
  • rimfall
  • pudersnö

Och ur min farfars sång; Nej se det snöar:

  • se det snöar
  • nu blir det vinter

Och ur Tove Janssons berättelse om Granen som jag tycker ni ska läsa högt eller lyssna till då Tove Jansson själv läser den – och samla ihop snöord som jag gjort här ovan. För om vi vill skriva måste vi lyssna till det som är skrivet. Det vimlar av ord i böcker. Generöst och i sammanhang vi famnar får vi orden och begreppen. Läs för orden och låna för skrivandet.

Varför inte läsa ur ordboken:

  • hagel
  • sna
  • snöalg
  • snöblandad
  • snöblind
  • snöboll
  • snöbollsbuske
  • snöbär
  • snödjup
  • snödroppe
  • snöfall
  • snöfattig
  • snöflinga
  • snöglopp
  • snögubbe
  • snöig
  • snökanon
  • snökedja
  • snölykta
  • snömos
  • snörapport
  • snöripa
  • snöröjning
  • snösko
  • snöskorpa
  • snösmältning

Och låt dig inte begränsa din uppfattning. Barn i årskurs ett mår bra av ord. Läs den högt och låt dem härma din läsning. Barn i årskurs två kan tänka mer än de kan skriva. Prata om snön. Prata om orden. Vilka känner de igen? Vilka är obekanta? Årskurs tre kan de minsann skriva och härma både Lars Lerin och Orhan Pamuk.

Se bara vad eleverna i Mullsjö skrev. Lärarna gav dem texterna att lyssna till, läsa om de ville och pröva att härma och skriva eget. Långsam, återkommande och nyfiken undervisning:

Under natten

Faller snön i höga drivor

När man vaknar är

Det bara vitt

Vitt och vitt och vitt

Så långt ögat kan se

Snöplogen åker fram

Och tillbaka på huvudgatan

I alla gränder och gator

I Stockholm

Så länge …

Snön slukar gräset.

En annan elev skrev:

Snöns tystnad i hela min stad.

Snön glittrar, glimmar, gnistrar

Som ett täcke på marken

Fåglarna i sitt bo

Dom flyger inte

Fjädrarna värmer

Mitt hjärta blir varmt

Men luften är kall

Det blir mörkt fort

Snön lyser upp

Så ser jag vart jag ska

Stjärnornas ljus glimmar

Snöflingorna dansar runt mig

Snöns tystnad.

Ja, oavsett årskurs. Låt orden bli bekanta. Begränsa inte ord som svåra eller lätta. Ge och låt eleverna möta. Om vi bedömer deras kunskapsinhämtning och kräver ett omedelbart kvitto blir det svårt att initialt möta det obekanta. Elevtexter ska alltid läsas upp och delas med andra författares.

Minns också att vi har en skatt i olika sätt att bildmässigt visa vad snö är och hur snö faller, viner, blåser och dalar ner. För att inte tala om sommarsnön som kommer från de träd som fäller vita blad och gör den gröna gräsmattan vit. Vi kan också visa historiska bilder såväl som aktuella. Snöns vara eller inte vara i klimatförändringarnas tid är också en fråga att diskutera. Lyssna vad eleverna säger och ge dem utrymme att berätta och tänka.

Hej HOPP,

Anne-Marie Körling

Det här inlägget postades i Undervisningen och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.