… de kramar varandra …

Den upplysta annonsen

I mörkret går jag

Den upplysta annonsen

De fyra människorna i bild

Jag går ensam.

Min kind ensam.

Länge sedan jag rörde vid någon.

Spritar händerna torra.

Spritar bort.

De fyra människorna på bilden.

Nära är de. 

Skrattande faller de mot varandra.

Den ena lägger sin kind på den andres rygg.

De andra två famnar varandra som vore de två tröstande.

I tio månaders svält.

Vill ett över-kaffe-kopps-samtal

Att trösta en ledsen liten en.

Att lägga en hand på den gamles hand.

Stryka gråhåret ut ett ansikte.

Krama den som fyller år.

Pussa på kinden 

både hej och hej då

I mörkret går jag .

Skylten med de glada människorna,

de som omfamnar varandra.

Utopisk förefaller den.

Det som var så vardagligt nyss.

det självklara då

nu overkligt sällsynt. 

 

 

This entry was posted in Verkligheten and tagged , , , . Bookmark the permalink.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.