Läsintresset borde vara i topp – varför är det inte det?

– Vad läser du om du får välja? frågar jag

– Då väljer jag att inte läsa, svarar eleven. 

Läsintresset är litet hos unga människor utläser jag av siffror och tabeller. Man läser för att måste och för att hitta det man behöver. Färre är det som läser självständigt och för att det är en del av det som hör livet till. Det där intresset som gör att man vill läsa utan att någon endaste tvingar en till det utanför att boken lockar med det den har att berätta. Det är ett litet intresse för den. Vi måste verka för att förändra förutsättningarna så att barn och unga får och kan läsa.

I ett inlägg på Samhälle och skola skrev jag om hur vissa elever går miste om vad läsningen kan betyda för dem och särskilt när läsandet inte blir något som står på egna ben och kan skapa intresse på egen hand. Det finns saker vi måste kunna läsa i skolan, som i alla ämnen, och det finns saker vi kan få läsa, dvs en annan sorts läsning som handlar om att få upplevelser, speglingar och helt nya världar. En stor grupp elever är de som endast läser vad de måste läsa.

Men jag tänker på vad vi har i Sverige:

  • Vi har författare som vill berätta
  • Vi har illustratörer som vill beskriva och fånga in intresset
  • Vi har en barnboksutgivning som ger ut böcker av hög kvalitet
  • Vi har författare som läses i andra delar av världen
  • Vi har priser som Augustpriset, Barnens Bokpris
  • Vi har biblioteken som låter barn få låna men också lämna tillbaka böcker så att andra får läsa
  • Vi har det fina ALMA-priset som i Astrid Lindgrens anda ger oss inblickar i världens barnboksutgivning eller hur andra främjar läsintresset, det viktiga, det livsnödvändiga
  • Vi har författare som skapar berättelser som finns precis i barnets närhet men som genom lyhördhet också förmår spegla den. Illustratörerna ger språk med penslar och bilderna är rika innehåll att stanna upp vid.
  • Vi delar ut Alfred Nobels litteraturpris och firar litteraturen
  • Vi har nationella läsambassadörer med uppdrag att verka för ett ökat läsintresse och bidra till en positiv attityd till läsande och litteratur
  • Vi har skolbibliotek med bibliotekarier som har blick för bokens väg till barnets intresse
  • Vi har en tio-årig grundskola där vi har möjlighet och tid att utbilda eleverna i en den viktiga och verkliga läsförmågan som de behöver och genom den etablera en relation till orden, litteraturen, tidningarna och digitalt läsande

Vi har så mycket att knyta an till. Främja bokens väg till eleverna. Ge dem korta uppläsningar som gör att boken presenterar sig. Skapa tid i klassrummet för barnen att läsa på.

Vi behöver se över möjligheterna att ge eleverna tid att läsa på skolan. De behöver också få se att vi vuxna läser. Vi kan inte tala om vad eleverna måste göra och inte visa att vi vill ge dem möjligheten. Det vi kan göra är att inte bolla frågan om var och när utan verkligen ge eleverna rikt med tid att läsa i skolan. De ska också få läsa det som finns i skolbiblioteket utan att vi ifrågasätter deras val. Det vi kan göra är att öppna andra böcker och ge dem det kommande biblioteket genom att läsa högt ur det eleverna ännu inte kan men heller ännu inte upptäckt.

Japp!

Anne-Marie Körling

 

 

 

Det här inlägget postades i LÄSA I SKOLAN 2021 och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.