Undervisning/uppgift: Variera språket som avsändare

Den här uppgiften kan man göra i vilka årskurser som helst och oavsett språk. Jag rekommenderade en lärare i engelska att göra den idag och såg den utvecklas i undervisningen och genom elevernas skrivande.

Uppgiften är att skriva fem sms till olika personer:

En kompis:

En lärare:

En helt okänd:

En farmor/morfar:

En politiker:

Hur:

Ge eleverna ett A4 med fem sms-bubblor i. Låt dem skriva precis vad de vill. Minns att det är viktigt att skapa för att det är roligt och att sms inte behöver vara på riktigt. Tänk som om! Det är roligt om det vi gör i skolan får vara fina och att vi också använder det vi gör för att få lära känna varandra och se hur andra skriver, formulerar sig. Så läs upp elevernas texter.

Naturligtvis kan eleverna välja till vem de vill skriva. Vid första försöket kan man låta eleverna skriva på det sätt de själva tänker sig att de skulle skriva. Då kommer vi att möta förkortningar som de använder och vilka vi själva kanske inte känner till. Hur som helst – man kan göra den här övningen flera gånger. Det handlar om förståelsen och vikten av att förändra sitt anslag, sitt språkbruk och hur man säger hej eller avslutar. Sms till en okänd innebär ju till exempel att mottagaren inte känner till vare sig numret eller du som skriver. Ett sådant sms kräver någon mer.

Jag kan tänka mig att man gör den här övningen lite då och då. Sparar första exemplet och lägger till övning 2 och övning 3 och alla de efterföljande så att man kan få syn på hur undervisningen utvecklas och vad eleverna förstår och hur de använder språket. Språket ska utvecklas till ett rikt och nyanserat sådant varför övningarna bör möjliggöra variation.

Man skulle kunna be eleverna att skriva ett meddelande – Hej, kom hem och ät middag klockan fem ikväll! och se hur olika ett sådant meddelande skulle se ut om man skrev det till en person som aldrig varit och hälsat på och ätit middag. Jag ser idel utvecklingsområden.

Vad lärde jag mig idag:

Att eleverna behöver få ges möjligheten att variera sitt språk i flera övningar och i flera ämnen. En fråga som alltid skulle kunna följa undervisningen är

  • Hur skulle du beskriva detta på ett annat sätt?
  • Vilken bild skulle du visa som tydliggjorde det du menade?
  • Om du får till uppgift att förklara sammanhang och innehåll för en person som aldrig mött detta – hur skulle du börja? Vad skulle vara det viktigaste du kunde säga?

Det är viktigt att studera vad man själv lär sig som lärare. Oftast upptäcker jag saker jag trodde eleverna kunde eller blir förvånad över hur roligt de tyckte uppgifterna kunde vara. Jag grubblar alltid över hur jag kan fördjupa och bredda själva innehållet ytterligare och hur jag kan låta eleverna göra samma uppgift om och om igen med den skillnad att jag lägger till uppdrag.

Hej HOPP kära kollegor därute!

Anne-Marie Körling

 

Det här inlägget postades i Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning, Modellerna, Pedagogiska samtal, Svenska, Systematiskt kvalitetsarbete i undervisningen, Undervisningen. Bokmärk permalänken.