Undervisning: Innehållsförteckningen och att väcka läsintresset

 

Innehållsförteckningen ger en bild av bokens upplägg. Boken är uppbyggd av x antal kapitel. Kapitlen har namn. När man läser innehållsförteckningen kan man också få information om hur kapitlen kan höra ihop och vad boken kommer att berätta men också hur många sidor som varje kapitel innehåller. Det sista kapitlet brukar vi inte veta var det slutar och då måste vi räkna på ett ungefär utifrån bokens hela sidantal. Det finns mycket att upptäcka om vi stannar upp vid innehållsförteckningen. Den kan väcka nyfikenhet och den ska vi ta vara på.

 

SÅ här har jag undervisat eleverna om innehållsförteckningen. Undervisningen fungerar och påverkar i alla årskurser:

  • Alla elever får en kopia av innehållsförteckningen
  • Jag högläser varje kapitel samt sidhänvisningarna – eleverna får läsa efter
  • Eleverna får prata två och två om vad de tänker om boken och vad de kan vara intresserade av och varför – ca 2 minuters samtal
  • Gemensam summering av elevsamtalen
  • Frågor som väcks – att eleverna ställer frågor är avgjort viktigt – och frågeställandet ska uppmuntras och ges utrymme
  • Eleverna får sedan uppgifter – ofta att återberätta – eller återskriva – något ur registret. Detta för att härma men också för att minnas. Handens arbete gör att vi minns. (I arbetet med årskurs två har eleverna fått ringa in namn och skriva av dessa i en lista de skapar själva).
  • Undersök bokens innehåll och fundera: Vilket kapitel skulle du vilja att någon läste högt för dig eller att du skulle vilja veta mer om? (Jag ställer inte frågan – vilket kapitel skulle du vilja läsa eftersom eleverna inte ännu kan läsa den bok vi undersöker).
  • De gula lapparna – post-it-lapparna – har undervisningen varit individuell (men påverkar eleverna eftersom de både hör och ser läraren och eleven i gemensam aktivitet, en elev vill lära sig skriva bokstaven ”g” på flera sätt varför en av de gula lapparna visar x antal sätt att skriva ”g”.
  • Räkna med bokens innehållsförteckning – att räkna hur långt ett kapitel är – är något vi alltid gör. Eleverna lär sig att skriva ett ordentligt svar på frågan.
  • Alla arbeten delas, antingen två och två, men också i helklass. Undervisningen är cirkulär.
  • Jag högläser ett av de utvalda kapitlen och läser upp den motivering som eleven/eleverna har skrivit ”Jag vill lyssna till kapitlet ”Oden och den mäktigaste guden”. Jag vill läsa de här kapitlet för att veta mer om den guden.” (En annan elev skrev: ”Jag vill lyssna för att jag vill veta vem Sleipner är och det låter spännande.”). Observera att eleven skriver namnet Sleipner, det är effekten av att vi noterar namn och skriver av dem. Notera också att eleven noterar sina stavfel och korrigerar dem genom att stryka över det felaktiga. Vi använder bara bläckpennor. Eleven skriver punkt. Notera också att eleven beskriver hur eleven räknade ut x antal sidor.

Varför ger jag eleverna denna uppgift:

  • eleverna får läsa tillsammans med mig
  • eleverna får veta hur en bok är uppbyggd
  • för att väcka intresse genom att ge en överblick
  • för att eleverna ska få samtala med varandra om vad som intresserar dem
  • för att skapa vardagliga räkneexempel (det finns så många i vardagen)
  • för att högläsa och återknyta till eleverna motiveringar
  • utveckla språket som boken presenterar
  • underhålla gemenskapen och engagemanget
  • skapa delaktighet och gemenskap
  • ge eleverna möjlighet att påverka
  • underhålla läsintresset och påverka läsengagemang och attityd till böcker
  • skapa skrivande tillfällen
  • ge utrymme för elevens önskemål om att få lära sig (bokstaven g)
  • bidra till en cirkulär undervisning

Ämnen i gemensamt omlopp:

  • svenska
  • sva
  • matematik
  • historia

Vad betyder min summering för det formativa förhållningssättet?

Jag ser också vad eleverna uppfattar, här rörande vad som är namn och vad som inte uppfattas som namn. Det ger mig möjlighet att undervisa om hur vi upptäcker namn i löpande text. Det blir ett innehåll för någon av de kommande lektionerna.

Hej HOPP!

Anne-Marie Körling

Det här inlägget postades i Boken i undervisningen, Ellen Key, Föreläsningar jag ger, Formativ bedömning, Kollegialt lärande, Kommunikationen, LÄSA I SKOLAN 2021, Lektioner och lektionsförslag, Undervisningen och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.