Läraren här – berättande, levande, rörande

Två lektioner har jag suttit med på. En om vattenförsörjning och kretsloppet. Barnen var nio och tio år gamla. De var 62 stycken i klassen. Jag fick slå mig ned mitt i alltsammans. Läraren, samma som inte visste namnen på sina elever, berättade, uppmuntrade, levandegjorde och tog alla möjligheter att använda de droppar vatten som kunde åskådliggöra. Jag lyssnade. Jag tittade. Aktiviteten i klassrummet var riktad mot läraren. Jag tror säkert att femtio av barnen följde med i diskussionen.

Jag frågade läraren om hur många språk det talas i klassen:

– Det talas fyra afrikanska språk och så talar jag engelska. Så jag måste översätta till flera språk för att få med mig eleverna på det innehåll vi samtalar om.

Jag var imponerad. Jag var mycket imponerad. Det sa jag till läraren. Han blev stolt. Det tycker jag han har all rätt att vara. Namnen på eleverna? Jo, hans tilltal var idel vänligt.

– My lovely you….

Anne-Marie

Det här inlägget postades i Läraryrket och lärarrollen, Modellerna, Styrdokumenten, Verkligheten och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.