Idag föreläste jag. Jag hörde mig själv säga om de skillnader som skolan måste samtala om…och handskas med:
De skillnaderna som handlar om den ekonomiska. Den talar vi inte om. Den skyddar vi inte eleverna ifrån. Skolan säger; Ta med en femtiolapp till utflykten. Pappan eller mamman kör sitt barn till skolan och därmed syns de ekonomiska skillnaderna. Vi talar gärna om de resor eleverna har gjort då de har haft lov. Men många, många elever har inte den möjligheten att resa bort, bli hämtade i fina bilar eller har föräldrar som med enkelhet kan sponsra än det ena än det andra i skolan.
Det är hemskt att samla in barnen efter loven. Lyssna till resorna som är fantastiska och vackra, familjeresorna, och veta att det i samma klass finns ungar som aldrig får. Det är skillnader.
Jag brukar samtala om skolrelaterade saker då jag tar emot mina elever efter lovet:
– Hur använde ni engelskan i somras?
Det är en annan fråga. Engelskan i filmer och TV-spel brukar de flesta använda…
Anne-Marie
Hej Anne-Marie,
Tack för detta inlägg! Det ”klipps” ut och sparas bland andra Anne-Marie-ord.
Du lyfter fram det ekonomiska perspektivet. Det får mig att tänka på andra skillnader som kan bli väldigt tydliga mellan barn i klass. Förhållanden i hemmet, föräldrars engagemang (eller brist på engagemang), föräldrars språkkunskaper osv. Listan är lång över hur skillnader mellan barn kan se ut. Men dessa skillnader kan suddas ut. Du har gett mig ett fint exempel på hur.
Malin
Ja- alla dessa skillnader. Vi måste vara demokratin trogen i skolan. Leta oss fram mellan fallgroparna. Jag är alltid rädd för de där samtalen som riktar hela uppmärksamheten åt den som har haft det bäst och mest i klassrummet – anslaget av – berätta om resan där och där. Givetvis ska eleverna absolut få berätta men vi måste lotsa såväl de som får och de som inte får. Anne-Marie
Skillnader finns och kommer att finnas.
Jag vill se och uppleva skillnader som tillgång. Jag vill se och höra om skillnader som säger mera om att äga sig själv. Äga sig själv naken eller påklädd i guld, ensam eller på röda mattan, boende i en koja eller i ett slott.
Jag vill inte sudda bort skillnader som under min kommunistiska uppväxt: bära uniform och alla skall ha samma svar på varenda fråga.
Jag är emot skillnader som leder och förstärker lidandet.
Oops! Nu fick du mig att tänka på hur det var förr.
Inte blev vi barn skjutsade till skolan. Det var bara att pallra sig iväg till skolan. Arbetargrabb som direktörsdotter. Och skjuts fick vi väl enda gången när direktörsdottern bjöd ut till sommarnöjet vid Mälaren. Då slogs vi grabbar om att få åka i Chevan hem.
Och som sagt här har du beskrivit segregation på ett tydligt sätt hur den kan slå i en klass och dela upp den i dom som har och dom som inte har. De som kallades klasskillnad förr i världen.
Reflekterar Plura.
Jag tror inte på att skillnaderna kan försvinna. Jag vill bara ha en medvetenhet om att vi lärare själva tillhör gruppen som kan göra skillnad – på alla plan och i alla frågor. A-M
Resor och skolresor på gott och ont,ekonomiskt och socialt.
Vi bor i ett mycket gammalt hus med låg standard mitt i ett ekonomiskt välbergat område. Vår ekonomi är liten.Det finns förväntningar på att år 6 avslutas med en skolresa.Det finns höga krav på resmål från barn som varit överallt.Det finns föräldrar som kringgår regler genom att köpa upp det egna barnets andel av de kakor som ska säljas för att få pengar till klasskassan för att barnet ska slippa gå från hus till hus.
Men jag är stolt över min dotter med Aspergers syndrom som på eget initiativ tillsammans med en kompis sålde alla sina kaklådor, och sedan när de nästan var slut hjälpte ytterligare en kompis att sälja för att hon skulle slippa sälja ensam.
Hon som oroar sig för skolresan och som inte ens kan åka till en hamburgerrestaurang utan att få kaos.Hon som är stolt över att ha en morbror som bor i Brasilien, när de andra åker till Thailand.
Hon som reser i böckernas och filmernas land. Hon sålde sina förbaskade kakor själv!
Det är viktigt att det finns flera perspektiv och flera dimensioner.Att lära sig att det man ser kanske inte alltid är det man tror. Att pengar och lycka inte alltid är samma sak. Jag blir glad när skolan kan hjälpa mig som förälder att stödja mitt barn i den insikten.
Cecilia