Den där gamla tårtan

P1060401

Vi var två som tittade på tårtan. Den stod där den stod och blev gammal i kylskåpet. Halvt uppäten.  Tårtan är gammal sägs det. Den ser väldigt nygod ut tänker jag. Jag tager mig en liten bit, visar jag. Då tager jag mig också en bit, fast en stor säger den som också vill äta tårta. Jag tar tre bitar som är väldigt små. Sådan är jag. Men då jag sträckte mig fram för att ta den fjärde tunna, tunna skivan sa den andre tårtätaren att jag kunde ta hela biten som var kvar. Det kändes för stort. Att äta en gammal tårta så. Det gör man inte. Man äter en gammal tårta med tunna skivor. Sedan äter man den gamla tårtan under och med förvåning – tänk så god en gammal tårta kan vara. Mums!

Anne-Marie

Det här inlägget postades i Skriver om ditt och datt och har märkts med etiketterna , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

3 svar på Den där gamla tårtan

  1. Mats skriver:

    Hur var det Tjorven sa:
    – Käre Gud, får jag ta en bit tårta till?
    – Ja, det får du!

  2. "P" skriver:

    Tänk vad gamla tårtor kan ge upphov till….en glad historia som framkallar skratt hos läsaren. Det är inte dåligt med gammal skåpmat,eller hur?
    Vacker bild…..alla åldrar har sin egen skönhet……!!!!!

  3. Anne-Marie skriver:

    Jag glömde det finaste – vem ska ha rosen? Den frågan kommer alltid. Jag fick den. Men jag åt den inte. Jag tycker rosor ska betraktas. Mumset kan man tänka i huvudet. A-M

Kommentarer är stängda.