Om jag hade en klass nu skulle alla få göra en tårta. Det är liksom något i luften om just tårtorna. Talas en hel del om dessa. Lite aktuellt tycks det mig.
Jag skulle låta eleverna rita sin drömtårta. Sen skulle vi tala om vad vi tänker kring tårtorna och låtsassmaka av dem. Då vi samtalat om tårtorna skulle jag be om ingredienserna. Själv skulle jag gärna ha:
- tårtorden
- marsinpanordet
- en snabbrörd dos av vaniljord
- en dl färgord
- grön-och rosa orden
- gelehjärtansorden – med sötsliskiga snällord på!
- och ett dussin prinsessord
- ett tjog med prinsord
- tre nypor sagoord
- ett kryddmått sälta bara för att..
Ja, jag skulle ge lite förslag om vad min tårta skulle innehåll. Sedan tror jag att min tårta med den fantastiska bilden behöver en slags förklaring. Alltså hur jag gjorde själva tårtan. Ungefär med orden. Man behöver en bunke, ett tårtfat, en slev, en visp och så gör man…
När jag blivit färdig med själva beskrivningen av tårtan och hur man gör den tror jag att min stolthet över just min tårta skulle ge mig en dos av övermod. Jag skulle tänka – varför inte översätta denna fantastiska tårtbeskrivning till engelska… för den större befolkningen som gärna vill baka tårtor.
Jag tror jag skulle göra en liten reklamfolder också. Den reklamfoldern skulle jag sedan sprida till mina klasskamrater och deras lärare. Jag tror också att jag skulle utveckla reklamslogans som vi skulle kunna sms:a till vänner och mammor eller en hungrig farbror borta i Danmark.
Jag skulle också ta min klass till konditorier för att på plats undersöka tårtornas utformning och hur de gestaltas. Matematiska tankar om cirklar och halvor, kvartsbitar och sådant bör vi diskutera också. Hur många tårtbitar ska man kunna skära i sin tårta. Eller vill vi äta den hel. Men hur stor ska den då vara. Får det vara russin i en tårta? kan man tänka om man hämtar russinen ur den kakan som ett konditori kan utgöra som läroplats.
Kanske man kan göra en liten prototyp av en slags evig tårta på träslöjden eller virka en på syslöjden eller låtsasbygga en tårta av legobitar eller kanske tillochmed av kaplastavar eller sockerbitar eller toalett-och hushållsrullar och kanske kan man göra en tårta av flaskor.
Till vårt arbete skulle vi vrålsjunga om den glade bagaren i San Remo. Det skulle jag gärna modella. Evert Taube har en massa ingredienser i sin visa. Undertoner också. Baktankar!
Jag skulle också låta eleverna göra bildspel och skapa en youtubefilm… Jag skulle nog jobba länge och väl med det här projektet. Det finns mycket matematik, bild, svenska och engelska i det här. Man kan förståss hoppa runt tårtorna och då har man haft en gnutta gymnastik också.
Sen skulle jag som avslutning göra det jag avslutat mina terminer med. Köpa massor av ingredienser och låta eleverna skapa sin egen tårtbit, och låta alla göra den som de själva vill, och därmed har vi konstruerat en liten tårthappening och en liten utställning. Sen äter vi upp våra tårtbitar tillsammans med den krydda som kunskapen bidragit till.
Jag ser inga hinder, bara möjligheter. För en undervisning med innehåll.
********** K U R S P L A N E N ***** S V A R A R *****************
Och kursplanen får bli grädde på moset, undervisningen svarar mot dessa strävansmål och syften:
Bildämnet: Syftet: att utveckla såväl kunskaper om bilden som kunskaper i att framställa, analysera och kommunicera med bilder. Bildspråket är en av flera vägar till kunskap och personlig utveckling. Målet att sträva mot: att främja lust och vilja att på ett personligt sätt framställa bilder med hjälp av hantverksbaserade metoder och tekniker samt metoder inom dator och videoteknik. Jag ser gärna att bilden är ett underlag för den text vi sedan skriver. (Jag ser framför mig en hel hoper med smaskiga tårtor, självklart har eleverna fått ta med sig bilder ur tidningar och konstverken kan jag hämta fram ifrån … )
Hemkunskapen: Utbildningen ger erfarenheter av social gemenskap, mat och måltider, boende och konsumentekonomi samt ger möjligheter att uppleva sammanhang och arbetsglädje. Dessa kunskapsområden integreras till en meningsfull helhet som människan har att hantera i hushållet. Elevernas hantverkskunnande utvecklas tillsammans med förmågan att kommunicera och agera, självständigt och tillsammans med andra. Strävansmål för årskurs fem (man kan göra detta upp till årskurs nio, man kan göra samma sak med ett helt arbetslag för lärare, jag ser inga hinder för att utveckla det här); kunna använda olika varor, metoder och redskap i hushålet och därvid ta hänsyn till hälsa, hushållsekonomi och miljö (hur begreppar vi orden i köket, hur begreppar vi recepten, hur använder vi en visp för hand, varför måste vi använda elvispen? Hur många grader ska det vara för att baka en tårtbotten?)
Matematikämnet; Innehållet i ämnet ska syfta till att utveckla elevernas intresse för matematik och möjligheter att kommunicera med matematikens språk och uttrycksformer. Den ska också ge eleven möjlighet att upptäcka estetiska värden i matematiska mönster, former coh samband samt att uppleva den tillfredsställelse och glädje som ligger i att kunna förstå och lösa problem. (Hela tårtan är ju ett problem, bara den att dela den rättvist, väga alla ingredienser, för och emot att ha socker i den… hur den ska skäras, hur den ska formas och allt det där).
Svenska; Språkförmågan har stor betydelse för allt arbete i skoaln och för elevernas fortsatta liv och verksamhet. Det är därför ett av skolans viktigaste uppdrag att skapa goda möjligheter för elevernas språkutveckling. Svenskämnet syftar till att tillsammans med andra ämnen i skolan utveckla elevernas kommunikationsförmåga, tänkande och kreativitet. Det skrivna ordets betydelse är stor och samhället ställer stora krav på förmågan att kunna hantera, tillgodogöra sig och värdera texter (frågan är den: hur mycket språk finns inte i maten, hur mycket språk använder vi inte i köket, hur talar vi då vi äter vår tårta, hur talar vi om vår tårta, hur ska vi förstå hur gott en tårta smakar).
Engelska: Syftet med engelska i utbildningen är att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga och sådana språkkunskaper som är nödvändiga för internationella kontakter (tårtprojektet kanske handlar om hur man handskas med informella engelskspråkiga kontakter – Får det lov att vara en liten tårtbit till? Får jag lov att bjuda på min nygjorda tårta? Javisst – den är naturligtvis hembakad! Nej, den är inte gjord vid en fabrik! Ingredienserna? Ja naturligtvis ska jag skriva ned dem? Hur stavas vispgrädde?).
******* K Ä L L K R I T I K E N ***********************************
Källkritiken: Ja, det är väldigt viktigt med källkritiken. Klart att vi funderar över om smöret är från gården intill, och hur vet vi i såfall detta? Vi kan också fundera över varför man säger ”hemmagjord” när det mesta är bortagjort, vi kan också fundera vad vi vill säga med de reklamfoldrar vi själva skapat? Vad är syftet med dem? Hur vet de som köper våra tårtor att det är sant det vi skriver om dem? Har vi lånat en modell av någon annans tårta och hur får den som köper just vår tårta reda på det?
Man kan också diskutera ordet prinsesstårta. Hur ser vi på just det ordet? Smakar det gott? Varför heter det så? När uppfanns ordet? Vad sägs om en prinstårta? Hur smakar den? Hur ser den ut? Vad skulle kunna vara skillnaderna mellan en prinstårta och en prinsesstårta? (spännande diskussion tänker jag mig!)
Anne-Marie