Sitta-still-pedagogiken… jag har svårt för den! Mycket svårt!

DSC_9196

Jag måste bara riva ut alltsammans ur dagens DAGENS NYHETER (den 30 oktober 2009). Läraren binder fast en unge vid en klassrumsstol för att få eleven att sitta still. När inte det fungerar bär läraren ut stolen med den fastbundna eleven ut ur klassrummet. Jag blir kallsvettig och väldigt bedrövad. Jag hoppas så innerligt att allt är en tidningsanka och att orden inte alls beskriver något av det som hänt. Men så är det inte. Det har hänt!

Jag tror på det stillasittande som skapas då eleven är fullt sysselsatt med undervisningens fokus, och i det klassrumsklimat där det är tillåtet att röra sig in i kunskapen.

Anne-Marie

Det här inlägget postades i Misstagen och har märkts med etiketterna , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

5 svar på Sitta-still-pedagogiken… jag har svårt för den! Mycket svårt!

  1. A skriver:

    Försöker stötta en god vän! Läraren till hennes son tyckte att sonen inte kunde sitta still. Han sprang omkring så mycket i klassrummet! På utvecklingssamtalet blev det nya målet för terminen ”att kunna sitta stil”. Samtidigt fick modern en vink om att hon kunde söka hjälp. Se efter om pojken kanske hade några reflexer eller annat som kunde arbetas bort? Jag känner pojken, han är sportig! Han älskar att sporta! Han har behov av att sporta! Fånga honom tänker jag. Men inte på stolen. Fånga honom i den lustfyllda pedagogiken! Låt honom läsa och lära om det som intresserar honom. Låt honom lösa matteuppdrag som hänger i taket så han får sporta. Och framför allt; våga bedriva undervisning där inte alla måste göra samma sak för att sedan jämföra sig med varandra! Jag försöker ge modern mod! Mod att våga ifrågasätta pedagogiken!

  2. A skriver:

    Försöker stötta en god vän! Läraren till hennes son tyckte att sonen inte kunde sitta still. Han sprang omkring så mycket i klassrummet! På utvecklingssamtalet blev det nya målet för terminen ”att kunna sitta still”. Samtidigt fick modern en vink om att hon kunde söka hjälp. Se efter om pojken kanske hade några reflexer eller annat som kunde arbetas bort? Jag känner pojken, han är sportig! Han älskar att sporta! Han har behov av att sporta! Fånga honom tänker jag. Men inte på stolen. Fånga honom i den lustfyllda pedagogiken! Låt honom läsa och lära om det som intresserar honom. Låt honom lösa matteuppdrag som hänger i taket så han får sporta. Och framför allt; våga bedriva undervisning där inte alla måste göra samma sak för att sedan jämföra sig med varandra! Jag försöker ge modern mod! Mod att våga ifrågasätta pedagogiken!

  3. Anne-Marie skriver:

    Mod att ifrågasätta? Kanon tycker jag. I kursplanernas första sidor står att vi ska främja lärandet… Då får man lov att fundera en hel del. A-M

  4. M skriver:

    Men hur gör man då?
    Att individanpassa går säkert utmärkt om man har 3 elever. Men om man har en ”halvklass” på 16 ungar i musik tycker jag det är svårt.

  5. Anne-Marie Körling skriver:

    M. kanske saknar du modeller som visat dig hur, kanske gör du redan mer än du är medveten om, kanske är du frustrerad över att det inte går för att du inte tror dig kunna. Jag vet inte. Jag vet att det är svårt. Enkla ord är svåra handlingar. Jag önskar jag fick veta mer om din undervisning. jag anar att det är kämpigt eftersom du skriver ”halvklass” som du gör? I all vänlighet, A_m

Kommentarer är stängda.