Jag pratar mycket med eleverna och jag har i alla mina skolår fått veta att eleverna gärna vill ha betyg. Jag har grubblat på elevperspektivet snarare än den politiska aspekten av detta. Jag har mött elever som inte riktigt förstått något av hur det har varit med kunskapsutvecklingen och blivit mäkta förvånade då de fått betyg i årskurs åtta.
Jag började svänga i betygsfrågan då jag förstod vilken enorm förtvivlan betyget kom att betyda, att betyget kom för sent och att eleverna hade för lite tid att sätta in den sista spurten för att fixa till eländet.
Jag tänker så här: Betygsfrågan kan vara en faktisk kritik mot oss lärare. Vi talar alldeles för lite om hur det ligger till för eleverna och bör utveckla vår profession så att vi dagligdags relaterar till elevens kunskapsutveckling – vi måste tala om innehållet i lektionerna, syftet med dem och hur vi lärare ser att eleverna relaterar till dessa och utvecklas i relation innehållet. Vi ska skapa ett stor gensvarande samspel med eleven, stoffet och strävansmålen. Eleven har rätt till sin utveckling och vi har profession att uttrycka den. Därför ska vi göra det – medvetet och utifrån styrdokumenten. Så tänker jag! Så här tänker Christer!
Jag måste lägga till – då det gäller betyg tänker jag inte i gamla traditionella banor – utan ska det bli betyg så bör vi lärare kunna säkerställa HUR också där. Jag vill att vi tänker om, tänker ihop, problematiserar, utvecklar och argumenterar. Dvs, omsätter kursplanens ord; förklara, analysera, argumentera och generalisera. Jag vill inte tycka något i all hemlighet, eller nicka och hålla med för att i nästa stund göra något som jag alltid gjort eller tyckt.
Anne-Marie
http://www.youtube.com/watch?v=2STDH14aJVk&NR=1
Att vara tydlig med målen och att berätta för eleverna hur de ligger till är jätteviktigt, och jag tror att lärarna för de äldre åldrarna är ganska bra på det. Enligt Skolverkets senaste attitydundersökning känner sig eleverna väl informerade och de gånger jag har låtit mina elever gissa sina betyg innan de delas ut har de gissat rätt i de allra flesta fall. Det här är antagligen ett av alla områden där stadieövergripande pedagogiska diskussioner på skolorna skulle vara en bra idé, vi har mycket att lära av varandra men sitter alltför ofta isolerade.
När det gäller att eleverna vill ha betyg tidigare visar samma attitydundersökning att 37% av eleverna i år 4-6 vill ha betyg och att 45% av eleverna i år 7-9 och gymnasiet anser att betyg ska delas ut tidigare än i år 8. Att du upplever att det är vanligare bland dina elever kan kanske bero på att du arbetar på det sätt du gör, dina elever är medvetna om målen och vana vid att bli bedömda på ett positivt och framåtsyftande sätt…
(Länken till attitydundersökningen är vansinnigt lång, men den finns under ”nya publikationer” på Skolverkets hemsida.)
Bravo Anne-Marie!!!
Äntligen en lärare som förstår att kunskapsresultatet hos eleverna beror på HUR lärare förmedlar ämnesinnehållet – lärarens pedagogiska arbete.
För jag har aldrig köpt att all dagens elever är mindre ”klyftiga” i förhållande till tidigare generationer. Och jag har en känsla av att attityden oftast är att om inte ungarna förstår vad jag lär ut är det fel på dem.
Och sentensen av allt mål- och resultatstyrnade för att få en kvalitetsskola bygger på att elevernas resultat är en spegling av HUR rektorer och lärare lyckas i sitt sätt att förbättra det pedagogiska arbetet genom t ex pedagogiskt samtal baserat på faktiska resultat.
Några reflexioner efter att Plura varit på sydsvenska höglandet och pratat om hur lärare och skolledare ska få insikt i vad mål- och resultatstryning kräver av förskolan och skolan.