Bussen vickade genom staden. Oändligt långsamt. Ingen fart. Mina ben kändes tunga, och jag var rädd för mitt varma tillstånd och bristen på luft. Jag vände och vred på mig. Där stod en gravid kvinna med sin vackra mage och mitt kommande uppdrag vilande, helt oanandes om skola, skolplikt och vilka bokstäver som ska skrivas si eller så, innanför i mammahavet.
Men oj så ansvaret blev mitt. Ska inte demokratin innesluta också detta liv, och ska det inte göra det nu genast?
– Ska du åka långt, frågade jag mamman.
– Ja, ganska.
Då petade jag på en ung kille, säkert hade han nyss lämnat skolan, och han såg lite frågade på mig. Som om jag skulle bråka, värmen i bussen kunde trigga vem som helst och man uppför sig på bussar, knackar inte på axlar hur som helst… men jag frågade helt snällt om han kunde tänka sig resa sig för den kommande generationen. Han vred på huvudet och då han genast såg den stora magen och den trötta mamman, reste han sig självklart upp. Det var så naturligt att han hade gjort det självmant om han bara hade sett henne. Då tänkte jag… vi delar läroplan han och jag… vi ser framtid i det vi har framför oss. Klart vi reser på oss! Klart vi gör!
Det slog mig att det var många, många, många i den välfyllda bussen som inte tänkte så. I själva verket ingen alls. Denna form av läsokunnighet är nog den värsta. Den att se men inte göra. Läsa av men välja bort.
Anne-Marie
I see no hope for the future of our people if they are dependent on the frivolous youth of today, for certainly all youth are reckless beyond words. When I was a boy, we were taught to be discrete and respectful of elders, but the present youth are exceedingly wise and impatient of restraint.- Hesiod
Det är väl typiskt storstadsfenomen i en blaserad likgiltighet för läsandet av omgivningen. Och läsokunnigheten är stor om respekten för det som är svagare än jag. Man skulle nästan kunna säga som den äldre damen på bussen: Sitt medan du är ung, när du är gammal får du stå….
I Storbritanien har de gravida en liten knapp som visar att de är gravida och inte tjocka… märkligt fenomen… men för att synliggöra att människor kan få ta ansvar för nya små liv. Jag tycker det är märkligt att det ska behövas, men denna satsning har fallit väl ut. Folk reser sig upp på tunnelbanor och bussar. Så viljan finns. A-M