Lgr 11 är enkel att läsa. KURSPLANERNA tar tydligt upp ämnets roll och betydelse åskådligt och klart. Syftet med varför ämnet ska bidra till elevens lärande utveckling likaså. Det finns ett avsnitt som följer under syftestexten. Det lyder så här:

Genom undervisningen i ämnet xxx ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• använda …
• genomföra …
• använda …
• osv

Den här uppräkningen är just SAMMANFATTNINGSVIS vilket betyder att den är just en sammanfattning. Att fatta och förstå hela innehållet och vad undervisningen ska innehåla kräver ett noggrant förhållande till hela kursplanen. Det farliga med en lista är att man av tidsekonomiska skäl kanske bara läser just listan och gör den till mål för hela innehållet.

Det är också bra att den omslutande LÄROPLANEN Lgr 11 tydligt anger att skolan ska ha pedagogiska diskussioner. Lgr 11 säger:

Skolan uppdrag att främja lärande förutsätter en aktiv diskussion i den enskilda skolan om kunskapsbegrepp, om vad som är viktig kunskap idag och i framtiden och om hur kunskapsutveckling sker. OLIKA aspekter på kunskap och lärande är naturliga utgångspunkter i en sådan diskussion.

LÄROPLANENS SKA VERKA I KURSPLANERNA

Läroplanens värdegrund och hur vi kan förverkliga några få sidor är ett mycket stort och omfattande arbete. I läroplanens förverkligande vilar kursplanernas möjligheter. Vi kan tycka vad vi vill om läroplanen och om kursplanerna. Läroplanens Lgr 11 består av två delar. De inledande och omslutande orden är: ”Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund.”

Där börjar alltsammans. Rubriken till inledningen är Grundläggande värden. Det är något så fundamentalt som att tala om grund, den vi står på, vilar på och tar avstamp ur. Sveriges skolgrund, själva plattformen, handlar om demokrati.

Mening två hänvisar och syftar till Skollagen (2010:800) som slår fast ”att utbildningen inom skolväsendet syftar till att eleverna ska inhämta och utveckla kunskaper och värden.”

Detta gör att alla inom skolan bör kunna och känna till skollagen, ytterst är det rektorns uppdrag att kunna den och skolans personal att följa den. Men att förstå lagtexterna kring skolan är också ett eftersatt utvecklingsarbete för skolan.

”Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vila på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö.”

Det är mycket stora ord, mycket innehåll i meningarna och ett avgörande viktigt perspektiv på skolans uppdrag.

Att ”skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet” betyder att varje barn har rätt att få skolgång och mötas av respekt och utveckla sina förmågor, låt oss tänka att skolan håller det liv som är och blir till.

Rubrik nummer två: Förståelse och medmänsklighet – finns att läsa redan på läroplanens inledande sida. Det är mycket vackra ord – förståelse och medmänsklighet – och bör i sig själva skapa en mängd diskussioner. Vad är förståelse? Vem ska visa den? Kring vad ska den skapas? Vem ska omslutas av den? Vad betyder medmänsklighet i skolan? Att vara medmänniska? Att verka för medmänsklighet?

För mig personligen betyder det att skolan ska verka för något mycket stort och möjligt. Visa förståelse, skapa förståelse, utveckla förståelse. Och genom att skolan är en unik plats för mänskliga möten också en plats där medmänsklighet kan skapas, rätten att vara så unik som den inledande texten beskriver och mötas som den människa man är. Skolans personal har uppdraget att fundera över just rubrikens ord tänker jag. Såväl på ett personligt plan, ett professionellt plan och som kollektiv där uppdraget är ska utvecklas gemensamt.

”Skolan är en social och kulturell mötesplats…” läser jag i Lgr 11 inledande värdegrundstext. Och det är en mening som vi behöver fundera på. Skolan behöver diskutera betydelsen av att vara en mötesplats och en kulturell plats. Vad betyder skolan i detta perspektiv? Och vad händer då vi läser meningen i sin helhet:

”Skolan är en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där.”

Jag måste tänka på alla dessa meningar. För just meningar behöver dessa ord absolut inte bli – de ska byggas upp i skolan, förverkligas, vara de omslutande tankarna då vi sätter kursplanerna i verket.

Skolans uppdrag är stort. Det är så stort att det påverkar och ska påverka alla de som går där, dagligdags, och framtiden ska på något vis vara en horisont för lärarkåren. Vi kommer alltid att möta skolans spår i samhället. Människor vi möter som vuxna har fått sina möjligheter i skolan. Det handlar om möjligheter, rimliga sådana, om ett liv efter skolan.

Därför måste vi inom skolan anlägga läroplanens värdegrund och uppdrag på kursplanernas innehåll. Det är arbetet är stort, svårt och mycket ansvarsfullt. Så ska skolan verka!

LGR 11 och elevens ansvar

Läroplanen Lgr 11 och den inledande texten till hur skolan ska förvalta och verka för en harmonisk utveckling där eleven kan uppleva växandets glädje syns ansvaret om utbildningen. Det går en mycket tydlig röd tråd genom läroplanens första del som handlar om just detta lärande ansvar. Men inget ansvar kan erövras om ansvaret inte först vilar hos någon annan, det vill säga skolans ansvar, lärarens ansvar och slutligen elevens ansvar. Jag ser inga andra möjligheter än att tydliggöra hur ansvaret kan se ut genom skolan. Ansvarsförskjutning tror jag inte på, inte att lärare kan skjuta ansvaret på föräldrarna att vara och verka som pedagoger. Jag ser heller inte att man kan skjuta ansvaret på ekonomin eller bristen på pengar. Även om vi önskade att vi kunde. Men vi kan inte. Ansvaret är just nu.

Jag tänker också på det mikrosammanhang som mottagande och överlämnade betyder. Låt oss tänka att vi har ett litet barn i förskolan. Det lilla barnet lämnas av föräldern till förskolans personal och pedagoger och under den mikrosekund som barnet upplever att ansvaret inte ägs av någon kan det ske massor av saker med det lilla barnet. Helt plötsligt liksom kräver den unga människan att någon tar ansvar över det, och i fall inte det äger rum så kommer barnet att kräva det av de vuxna genom att se till att ansvaret tas. Antingen så sätter barnet de vuxna på prov och gör något busigt eller så blir barnet ledsen och rädd för att barnet upplever och känner sig övergivet.

Kanske är det samma sak i skolan om ansvaret om eleven inte är tydligt eller att eleven upplever att någon har det övergripande ansvaret. Att ansvaret läggs för otydligt och ensidigt på eleven. Att utveckla ansvar handlar om att få det modellat för sig – dvs – uppleva det.

Läroplanen beskriver elevens ansvar och delaktighet på följande sätt:

”De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta eleverna Eleverna ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. ” Lgr 11, s. 12

Då jag funderar över att eleven ska ges förutsättningar och möjligheter att ta ett personligt ansvar för sitt lärande och sin tid i skolan betyder det också att eleven måste få rätt att inte bara ensamt ta detta ansvar för sitt lärande, jag menar alltså; att ett personligt ansvar inte kan likställas med ett ensamt ansvar och självständigt arbete. Ett självständigt arbete kan betyda att man som självständig också ges möjligheter att rådfråga andra, inkludera andra och be om hjälp att förstå. Att eleven självständigt ska göra sina uppgifter kanske åskådliggörs vid en eventuell provsituation eller i ett annat gensvar till läraren och på lärarens undervisning.

I arbetslivet är den ansvarige och den självständige en sådan som deligerar uppgifter. Det betyder att en chef och en arbetsledare har självständigt arbete men har uppgifterna i samspel med andra aktörer. Det slutliga är att summera det vi kom fram till, analysera, argumentera och avgöra vad detta betyder för den fortsatta utvecklingen. Däri ligger självständigheten – att ha underlag att ta beslut utifrån. Men särskilt ensamt är det inte.

Att ta ansvar är därmed inte att kunna helt själv. Kulturen ordnar för något att ta ansvar kring och i gemenskap med. För att utveckla ansvarstagande har läraren till uppdrag (LGr 11, s 12) att:

• utgå ifrån att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning och för sitt arbete i skolan,
• svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt se till att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad,
• verka för att flickor och pojkar får ett lika stort inflytande över och utrymme i undervisningen
• svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer,
• tillsammans med eleverna pröva och utvärdera undervisningen, och
• förbereda för delaktighet och medansvar och för de rättigheter och skyldigheter som präglar ett demokratiskt samhälle.

Ja, det är stora uppdrag vi har som lärare – och ansvarar för att förverkliga. Det är inte bara lärarens uppdrag – hela skolan har det gemensamma uppdraget att ”främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön” (Lgr 11, s 12).

Ansvaret syns också under lärarens uppdrag rörande elevens lärande och kunskapsutveckling:

Läraren ska dels ge utrymme för elevens förmåga att själv skapa och använda olika uttrycksmedel och organisera och genomföra arbetet så att eleven successivt får fler och större självständiga uppgifter och ett ökat eget ansvar.

Jag tänker att allt detta ska vi därför uppmärksamma och ge eleverna stöd för i vårt eget ansvarstagande. För själva ordet ansvarstagande betyder i sig att man tar något. Och om eleverna ska ta något så måste de ta detta ur skolkulturen och av läraren. Ansvaret! Och kanske att det som kallas entreprenörskap handlar om ansvaret kopplat till kreativiteten. Jag tror mig ha en idé – jag vill genomföra den – och om det tar jag ansvar.

Och ansvaret om den egna lärande utvecklingen kan aldrig betyda att den som är ansvarig är ensam och klarar av att arbeta ensam. Att ta ansvar för sitt lärande kan innebära det en elev i min klass gjorde. Han berättade att han ville bli bättre på engelska och att han visste en väg att bli det. Om han fick sätta sig bland de som kunde bättre engelska än han skulle han kunna lära av dem. Och så blev det. Inte nog med att eleven tog för sig av de som kunde bättre engelska. Han kom att bidra till deras förmåga också, de fick fördjupade kunskaper då eleven frågade, undrade och ville lära mer av dem. De som kunde mer och fick förklara, översätta och dela med sig. I sann demokratisk anda. För ansvar handlar om demokrati. Därför kan jag avsluta mina tankar om ansvar med läroplanens inledande text:

Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund.

HÄR ÄR SKOLANS MÅL!

Kära elev!

Ditt lärande är vårt och skolans uppdrag.  Allt vi gör i skolan riktar sig mot våra mål – att du får ingå, lära, kommunicera och undersöka. Du ska självklart vara just den du är och i skolan ska du få pröva och utveckla mer av din förmåga, fördjupa dina kunskaper och dina intressen. Du ska få lära dig att förvalta det du ser med dina ögon och upptäcka vad som finns att se med andras. Det språk du har är ditt eget och vi kommer utmana dig med nya ord och stora innehållsliga begrepp att växa in i och erövra till dina egna så att du bekvämt och ledigt kan möta och lära inom specifika kunskapsområden för att på eget vis och i ansvarig frihet bemöta omvärlden och mångfalden. Skolan är – för dig, för dina klasskamrater, för de andra som också lär och ges möjlighet att lära – en generös plats!

 

Detta är dina rättigheter och detta våra uppdrag.

Skolan har en plan – en läroplan!

 

Lgr 11

*SKOLANS UPPDRAG GÄLLANDE NORMER OCH VÄRDEN*

 

Skolans mål är att varje elev

• kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter,

• respekterar andra människors egenvärde

• tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverka till att hjälpa andra människor,

• kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen,

• och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.

*SKOLANS UPPDRAG GÄLLANDE KUNSKAPER*

Skolans mål är att varje elev

• kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,

• kunna kommunicera på engelska i tal och skrift samt ges möjligheter att kommunicera på något ytterligare främmande språk på ett funktionellt sätt,

• kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,

• kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,

• kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,

• kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

• kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,

• har fått kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet samt fått grundläggande kunskaper om de nordiska språken,

• har fått kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia,

• kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskaper om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,

• har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och samhället,

• har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,

• kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud.

• kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och

• kan göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

*SKOLANS UPPDRAG GÄLLANDE ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE*

 

Skolans mål är att varje elev

• tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö,

• successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan, och

• har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former.

 

 

*SKOLANS UPPDRAG GÄLLANDE SKOLAN OCH OMVÄRLDEN*

 

Skolans mål är att varje elev:

• kan granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden,

• har inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv, och

• har kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder.

*SKOLANS UPPDRAG GÄLLANDE BEDÖMNING OCH BETYG*

 

Skolans mål är att varje elev:

• utvecklar ett större ansvar för sina studier, och

• utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömningar i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna.

***************

LÅT STÅ!

Kanske man kan göra en affisch av det jag skrivit, men glöm då inte att nämna Skolverket och Lgr 11, tänk också att lärare i hela Sverige hjälpte till att ta fram kursplanerna, glöm inte att alla i skolan kan göra underverk och tar ni den översta texten så önskar jag att min namn kommer med. Vi har uppdrag att källförälska och källförklara oss.

Anne-Marie!

SÅ HÄR LÄSER JAG LGR 11

Jag är mycket noggrann då jag läser styrdokumenten. Jag petar i varje ord. Jag letar efter samspelet med övriga dokument. Jag tänker och funderar. Jag har alltid gjort detta – för att få mandat att genomföra undervisningar på det sätt jag velat. Jag har alltid önskat att pröva nytt. Förverkliga läroplanen i verkligheten, eller se verkligheten utifrån styrdokumenten. Jag har alltid velat göra nytt och pröva uppdraget i dagens skola med dagens elever. Så har jag tänkt och så tänker jag fortfarande!

Mina förslag till lekfulla ordspråk kring Lgr 11:

• Jag har en plan – en läroplan!
• Ett styrdokument värd sin vikt i lärande!
• En skola för alla – en gemenskap med Lgr 11
• Råd, lag och innehåll – allt i läroplanen.
• En lärare är mer än sin läroplan
• Att få en läroplan och att bygga den!
• Skapa gemenskap i skolan – tala om styrdokumenten!
• Eleverna står ut i läroplanens värdegrund.
• Hur läroplanen verkligen kom att betyda något kan vi utläsa först då vi går till tandläkaren eller står inför något domslut på högre ort.
• Lärare är läroplanens nav.
• Utan lärare ingen läroplan!
• Jag är lärare – alltså kan jag förklara läroplanen!
• Ge läraren en läroplan så skapar läraren undervisningar!
• Det som inte sägs i läroplanen säger läraren!
• Eleverna har sina rättigheter i läroplanen!
• Styrdokument är dialogunderlag.
• Bättre att vara kritiskt mot än inte vara kritiskt till något alls.
• Jag famnar mina styrdokument – och går till botten med mitt läraruppdrag!
• Jag är styrdokumenten trogen – de ger mig mandat att pröva det jag vill!
• Skolans inre arbete förklarar läroplanen i handling! 
• Lgr 11 – där lärandet är innehållet!  

HUR står i läroplanen, vad och varför står i kursplanerna!

De inledande sidorna av den samlade läroplanen säger en hel del om det HUR, hur vi ska, får och bör göra för att förverkliga läroplanen, undervisningen ska bedrivas. I kursplanerna uteblir detta HUR. I kursplanerna står VAD och VARFÖR. Därför är det så viktigt att vi noga beaktar hela läroplanens text så att vi kan låta de inledande sidorna omsluta kursplanerna.