Matematik: HUR MÅNGA CENTIMETER KRAM FÅR JAG OM DU KRAMAR MIG?

Lektionstips. DU SJÄLV I SIFFROR!

(Jag hoppas ni kan kopiera av alltsammans och göra det i klassrummet. Om man gör det ett år kan man göra samma sak nästa år. Då kan vi börja tala om skillnader från ett år till ett annat. Skillnader är en undervisning i sig. En viktig sådan. Vad är skillnaden … )

Hur lång är du? ________________

Mät ett hårstrå? ________________

Mät din fot?

Mät din tumme?

Mät din hand?

Mät din lillfingernagel?

Mär från ankeln till knäet?

Mät din överkropp?

Mät från armbågen till axeln?

Mät din nacke?

Mät din näsa?

Mät ett ögonbryn?

Mät bredden på din hand?

Mät ditt ansikte?

Mät ditt långfinger?

Mät runt din armled?

Mät din överarm?

Mät bredden på din överarm?

Mät runt ditt lår?

Mät runt din hals?

Mät runt ditt finger?

Mät runt ditt huvud?

Mät ditt öra?

Mät avståndet mellan underläppen och hakan?

Mät från armled till armhåla?

Mät lilltån?

Mät runt din stortå?

Mät ditt ben?

Mät längden på långfingret?

Mät från golvet upp till fotknölen?

Mät runt höfterna?

Mät din midja?

Mät dina från långfinger till långfinger?

Mät…

ELEVENS MEDVERKAN:

Vad vill du mer mäta? Mät det du vill?

UPPGIFT TVÅ – SUMMERING OCH TALLINJE

Summera alla dina siffror till ett tal. Hur stort är ditt tal. Sätt detta tal i en tallinje med resten av klassen.

UPPGIFT TRE:

Skriv om tre mått på dig själv som förvånade dig?

UPPGIFT FYRA:

Vilka likheter finner du i din lista?

UPPGIFT FEM:

Gör om uppgiften så att det kortaste kommer först och det längsta kommer sist.

UPPGIFT SEX:

Rita av din hand.

Hur stor yta tar din hand av pappret? Hur många händer tror du att du får plats med på ett papper. Du måste kanske klippa ut din hand för att kunna göra den här uppgiften. Kan du själv påverka hur många händer du kan få plats med på ditt papper? Hur ska du tänka om du skulle få plats med många? Hur ska du göra med din hand om du inte alls ska få plats med många utan ett färre antal händer.

Hur många händer behövs det för att fylla en kvadratmeter.

UPPGIFT SJU

Rita av din fot. Hur mycket yta behöver du alltid? Hur kan du påverka den yta du behöver? Hur stor yta kan du ta för dig av? Hur liten yta kan du placera dig på? Prata och jämför med dina kompisar. Vilken felmarginal måste dina uträkningar ha? Hur kan du göra den här uppgiften utan att använda matematik? Hur kan du göra den utan att pröva med papper och dina egna fötter…? Hur lär man sig bäst?

UPPGIFT ÅTTA

Samla ihop alla fötter och händer och skapa en kvadratmeter. Fyller en hel klass en kvadratmeter. Hur ska man tänka? Hur ska man fylla ut en kvadratmeter? Kan en hel klass stå i en kvadratmeter?

Frågor att problematisera med:

  • Vad behöver man för redskap?
  • Kan man mäta med vad som helst?
  • Om man mäter med en linjal? Hur måste man tänka då?
  • Om man mäter med ett måttband, Vad måste man tänka på då?
  • Om man mäter med något annat, vad kan det vara i så fall?
  • Om man ska jämföra med en kompis – hur kan felmarginalen vara då?
  • Kan man mäta en felmarginal?
  • Om man slarvar med att mäta – vad betyder det för resultatet?
  • Vad är en millimeter?
  • När blir millimetern viktig då man mäter sig själv?
  • När är centimetern viktig då man mäter sig själv?
  • Hur gör man om man måste säga hur lång tummen är och man får bara använda meter som begrepp?
  • Kan man mäta sig själv?
  • Hur mätte man förr i tiden?
  • Vad är en tum?
  • Hur lång är en tumme?
  • Finns det något verkligt samband mellan tum och tumme?
  • Om man söker på matematik och begreppet tum vilka källor är tillförlitliga?
  • Varför övergav man ordet tum? jmf med alla elevers tummar i klassen?
  • Hur lång är en famn? Vad är en famn?
  • Hur många centimeter kram får jag när du kramar mig?
  • Om du står på tå hur mycket yta behöver du då?
  • Om du står på händer behöver du mer yta då än om du står på fötterna?
  • Kan man använda sig av matematik för att förklara en människas behov av yta?
  • Vad kan man mer göra av dessa uppgifter?
  • Argumentera, analysera, förklara och generalisera! Det står i kursplanerna!

ATT TÄNKA PÅ SOM LÄRARE:

  • Det blir rörigt och det ska det bli. Man måste röra på sig om man ska mäta sig själv.
  • Det krävs samarbete men det klurar eleverna ut själva – och självklart får de och ska de samarbeta.
  • Allt ska sammanfattas muntligt och tillsammans. Det är roligt att tala skillnader på hur lång ett pekfinger kan vara och hur lång en tå kan vara.
  • Man jämför bara med sina egna siffror.
  • Tallinjen som skapas ska eleverna skapa.
  • Att ta plats behöver man inte – om man ritar sina fötter så syns det hur stor plats man faktiskt alltid behöver för att få rum. Och de kvadratcentimetrar man har till förfogande handlar om större saker än matematik. Och det är viktigt att veta att man i livet måste såväl trippa fram på tå och sätta ned alla klackar i golvet och marken. Man kan stå bredbent och det bör man få göra. Därför är frågan om den yta man behöver för sig själv ganska relativ. Men man kan alltid ställa frågan om minimum och maximum av yta. Låt eleverna diskutera mycket och genomföra sina funderingar rent praktiskt.
  • Jag har gjort de här lektionerna med nästan alla mina klasser. De mäter och de pratar matematik. Det är det viktigaste av allt.

SYFTET MED LEKTIONEN:

Jag inser att det här inte på långa vägar är en lektion. Men tanken kan sammanfattas som en lektion. Borde stå syftet med uppgifterna är ….

Syftet med uppgiften syns i syftestexten i matematik, men också i ämnet svenska. Då jag tänker att lektionen måste innebära samspel så kommer ord och begrepp ha möjlighet att bli prövade och befästa. Vad heter våra kroppsdelar. Om jag har skrivit fel ord i mitt papper kommer eleverna att prata om det. Heter det verkligen så här? Heter det inte… Jag räds inte den diskussionen. Jag vill också att alla mina övningar skapar utrymme till elevens självständiga delaktighet… ”Jag vill mäta det här också…” ”Anne-Marie har du glömt att skriva att man kan mäta ryggen också?”

Matematik är något som sker mellan oss människor. Det är ett språk tänker jag. Och med det språket kan man räkna ut ett och annat. Ibland addar man, ibland drar man ifrån, ibland skapas skillnader, ibland vill man ha dubbelt upp, ibland vill man dela. Allt är matematik. Låt det få vara det!

Det här inlägget postades i Matematikundervisning och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.