Bedömningar: Jag grubblar över hur vi gör dem…

Detta grubbleri: Hur att bedöma? Jag vill gärna bedöma helheterna, delarna, och något som påverkar dessa. Jag funderar över varför de flesta bedömningar vi lärare gör sker utifrån elevernas skrivande. Vi utgår ifrån pappret och pennan! Som om det kunde säga allt.

Framför allt funderar jag hur vi tänker kring det här i en modern tid?

Det här inlägget postades i Formativ bedömning. Bokmärk permalänken.

2 svar på Bedömningar: Jag grubblar över hur vi gör dem…

  1. Henrik Widaeus skriver:

    Mina grubblerier är just här också, och jag kan inte slå mig till ro med annat än att bedömningar över tid är beroende av några slags arkiv. Mitt eget minne, vårt kollektiva minne, ditt och mitt minne tillsammans, att titta på, tänka tillsammans kring, formera oss kring, gå vidare ifrån, loopa tillbaka till… och visst är taggar, bloggar, wikisar, bilder, små filmklipp, chattkonversationer och så vidare alldeles fantastiska tekniker till just det vi vill åt om vi bara kan vila i att de inte är mer än spår av våra identiteter. Identiteter som också är pigga blickar, syntaktiska krumsprång, grubblerier och så vidare

  2. Jan Lenander skriver:

    De bedömningar jag sparar är skriftliga, det är lättast så. De bedömningar jag gör är nästan alltid muntliga. Jag ser och jag kommenterar hur saker känns och vilka alternativ jag tror på, jag går runt och bedömer vem som behöver något och vem som växer mest själv. Jag bedömer och förklarar ”det här och har du förstått vad kommer sen ….. ”

    Mina bedömningar är muntliga och det skriftliga är bara något som pekar in i mitt minne.

Kommentarer är stängda.