Någon slags dikt: Tystnaden fångade in mig

jag klev rätt in i tystnaden

bosatte jag mig för en tid

i klostret hos mig själv

i knappa meningar och bristande innehåll

jag sökte skydd i det ordlösa

för orden fattades mig i vårt rike

där andra behärskade orden bättre

där ord med lätthet formulerade vad som helst

mina ordböcker räckte inte till

jag sökte formulera mig

men inget utrymme fanns mellan talstreck och punkt


Det här inlägget postades i Barns rättigheter, Skriver om ditt och datt. Bokmärk permalänken.

2 svar på Någon slags dikt: Tystnaden fångade in mig

  1. Mib skriver:

    Waow! Det var jättefint!

  2. mie skriver:

    Sådan tragik. Du beskriver som att du blev bespottad och att du kvävdes av utflugna smädelser. Du ville försvara dej men ordlösheten tog överhand. Ditt rika vackra ordflöde hörde ej hemma i det ordrike där elakheten har sitt säte.
    Ungefär så vill jag tyda din dikt. Måhända morgondagen belyser dikten på ett ljusare sätt. Måhända….

Kommentarer är stängda.