Söndagkväll i lärarens liv – en inre arbetsdag

Söndagarna är oftast inte lediga dagar för en lärare. Så här var det för mig: Söndagmorgon helt ok. Jag drack kaffe, läste tidningen, viftade på mina bara tår, sträckte ut mig. Sen kanske en långpromenad. Och så kom eftermiddagen och i samma takt som solen gick ned ju mer uppvarvad blev jag. Klockan 15,oo började mitt lärarfantastiska huvud att skapa lektioner och jag läste in mig på någon bok att högläsa och så …

Kvällen blev oftast som den blev. En slags lärarrusning mot måndagen och resten av veckan. Jag tyckte det var kreativt men mycket sällan att jag kände mig ledig.

Det här inlägget postades i Barns rättigheter. Bokmärk permalänken.