Se eleven som väcks av ömma föräldrahänder.
Se eleven som väcks av egen klocka.
Se eleven som får sin fil och flingor på en silverbricka.
Se eleven som skyndar upp och kastar i sig en banan på vägen.
Se eleven som kommer i tid till skolan.
Se eleven som springer för att höra klockan annonsera ut att det är för sent.
Se eleven som sitter och väntar på att lektionen ska få ett innehåll.
Se eleven som inte får komma in på lektionen för att reglerna säger så.
Se eleven som tuggar på sin penna för att frågorna inte går att begripa.
Se eleven som skriver för att det gäller livet.
Se eleven som sitter ensam då det är arbete två och två.
Se eleven som skriker ut att allt är piss och djävla skit.
Se eleven som inte längre vågar fråga.
Se eleven som får skulden utan att ha varit där.
Se eleven som går fri från ansvar.
Se eleven som skriver slarvigt.
Se eleven som försöker göra rätt.
Se eleven som försöker förstå.
Se eleven som suddar ut allt som eleven skrivit.
Se eleven som kastar sitt dagsarbete i papperskorgen.
Se eleven som blir glad över att få kontakt.
Se eleven som försvinner in i högläsningsbokens berättelse.
Se eleven som måste läsa ett sms för att eleven är kär.
Se eleven som frågar om lektionen är slut.
Se eleven som frågar om sitt betyg.
Se eleven som biter på naglarna.
Se eleven som sitter ensam.
Se eleven vars föräldrar precis har sagt att de ska skiljas.
Se eleven som nyss fått en utskällning.
Se eleven som önskar att etiketten kunde bytas ut.
Se eleven som sitter mitt i alltsammans och ler osäkert.
Se eleven som någon lärare talar illa om.
Se eleven som misslyckades med sitt glosförhör.
Se eleven som lyckades förmedla att eleven gör sitt bästa.
Se eleven som gärna frågar och som frågar och frågar.
Se eleven som blir ensam kvar i skolan då alla andra är på utflykt.
Se eleven som står i korridoren efter att orden haglat över eleven.
Se eleven som hejar glatt på sin lärare.
Se eleven som undviker läraren.
Se eleven som inte kan men som försöker.
Se eleven som kan men inte vet om det duger.
Se eleven som inte kan byta om i omklädningsrummet.
Se eleven som sitter och längtar efter en lärares fråga.
Se eleven som behöver ett hej på dej.
Se eleven som lyser upp som en sol när läraren lägger en hand på elevaxeln.
Se eleven som tuggar i sig maten i skolmatsalen.
Se eleven som inte längre äter maten i skolmatsalen.
Se eleven som hänger över böckerna.
Se eleven som inte hänger över böckerna.
Se eleven som den som söker kontakt.
Se eleven som den som försöker.
Se eleven som tittar på klockan och tror att den går rätt.
Se eleven som en människa.
Se eleven.
Jag läser dina ord och ser att alla dessa elever finns i de klassrum jag undervisar i. Och jag upplever hur omöjligt det är att räcka till för dem alla. Att jag blandar mina dagar med att stötta, utmana, fråga, uppmärksamma, skälla ut, skicka ut, peppa, resonera, diskutera med alla dessa elever. Resultaten varierar. Ibland verkar en rejäl utskällning behövas, för att det ska gå att komma vidare till en undervisande situation där jag kan uppmärksamma lärandet, men ibland leder utskällningen inte till något annat än tråkigheter för båda. Ibland fungerar samtal om innehåll, tankestöttning och peppning för att eleven ska komma igång med en uppgift, men ibland leder det absolut ingenstans. Mycket sällan, men ändå ibland, finns det också ett utrymme att gå runt och samtala om det lärande som sker i det tysta, utan rop på hjälp, utan rop på uppmärksamhet. Det känns orättvist och otillfredsställande, att knappt hinna se också dessa elever.
Lika intressant som Se lärare.
Skulle vara härligt att med dina ord få läsa ett inlägg om ”Se föräldern!” – kanske kan vara en idé? 🙂
Tror vi inom Barnverket hade uppskattat det enormt!
/Helena, Samordningsgruppen Barnverket
Ja! Jag vill se, se, se eleven. Jag vill se, se, se och återge det jag ser:).