Undervisningen i skolan – en hel begreppsvärld

P1180144

– Skolan har begrepp- och språkuppdraget i alla ämnen, berättade jag. I varje ämne finns begrepp som eleverna ska få erövra och förstå.

Jag sa så. Och jag tänker att skolan, de tio grundskoleåren har ett synnerligen stort och utmanande arbete med att ge begrepp liv och innebörd. Ämnen förklaras genom sina begrepp. Begreppsförståelse är att famna begreppens innehåll och se dem i bilder, förstå dem i text, kunna omsätta dem i andra sammanhang, kunna uttrycka dem för att förklara, kunna analysera och argumentera, få tillgång till ämnets språk och innehåll.

Bara i kursplanen för HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP syns dessa begrepp:

  • central betydelse
  • välbefinnande
  • konsumentfrågor
  • hälsa
  • ekonomi
  • miljö
  • konsumtion
  • måltider
  • konsekvenser
  • sparande
  • krediter
  • lån
  • välgrundade val
  • privatekonomi
  • arbetsfördelning
  • jämställdhet
  • traditioner
  • recept
  • bakning
  • matlagning
  • hygien
  • rengöring
  • gemenskap
  • reklam
  • objektiv konsumentinformation
  • objektiv
  • miljömärkning
  • återvinning
  • mattraditioner
  • närområde
  • beräkning
  • arbetsprocess
  • planering
  • organisation
  • utrustning
  • funktionellt
  • tillagning
  • energi
  • näring
  • förvaring
  • idrott
  • kredit
  • avbetalning
  • rättigheter
  • skyldigheter
  • förbrukningsvaror
  • samhällsfrågor
  • ursprung

Kunskapskraven i varje ämne är att kunna föra välutvecklade resonemang om … Detta betyder att språket är i fokus. Begreppen är redskapen. Förmågan att använda begrepp som är såväl ämnesspecifika och tvärvetenskapliga. Exempelvis syns begreppen jämställdhet i flera kursplaner. Det betyder att vi kan vidga betydelsen och hur att använda begrepp i flera kontexter.

BEGREPP I KURSPLANEN FÖR KEMI

Här är begrepp i kursplanen för kemi:

  • naturvetenskap
  • nyfikenhet
  • samhällsutveckling
  • resurshushållning
  • materialutveckling
  • miljöteknik
  • hållbar utveckling
  • kemiska sammanhang
  • omvärlden
  • egenskaper
  • uppbyggnad
  • systematiska undersökningar
  • källa
  • resultat
  • informationskällor
  • argument
  • praktiska
  • etiska
  • estetiska
  • jorden
  • solen
  • månen
  • stjärnbilder
  • stjärnhimmel
  • årstidväxlingar
  • livscykler
  • grupperas
  • naringskedjor
  • sömn
  • kroppsdelar
  • ljus
  • ljud
  • temperatur
  • smak
  • doft
  • sinnen
  • tyngdkraft
  • friktion
  • balans
  • tyngdpunkt
  • jämvikt
  • balansgång
  • magnetism
  • ledningsförmåga
  • flyta
  • vatten
  • fast
  • flytande
  • gas
  • avdunstning
  • kokning
  • kondensering
  • smältning
  • stelning
  • beståndsdelar
  • filtrering
  • fenomen
  • fältstudier
  • observationer
  • undersökningar
  • fossila
  • förnybara
  • bränsle
  • energianvändning
  • klimatet
  • kemiområde
  • mystik
  • myter
  • rapporter
  • faktatexter
  • tidningsartiklar
  • partikelmodell
  • kretslopp
  • oförstörbarhet
  • atomer
  • elektroner
  • kärnpartiklar
  • molekylföreningar
  • jonföreningar
  • fasövergångar
  • spridningsprocesser
  • lösningsmedel
  • transportör
  • fällningar
  • syror
  • baser
  • PH-värde
  • kolatom
  • förbränning
  • fotosyntes
  • livscykelanalys
  • metall
  • plast
  • papper
  • järn
  • nedbrytning
  • dricksvatten
  • avloppsvatten
  • lokalt
  • globalt
  • matspjälkning
  • rengöringsprodukter
  • kosmetika
  • brandfarlig
  • världsbild
  • nanoteknik
  • analysmetoder
  • separationsmetoder
  • destillation
  • identifikation
  • samhällsdiskussion

Ja, och dessa begrepp pekar in mot skolspråket! Hur använder vi dem? Hur leder vi in till begreppen? Hur förstår eleverna? Kan man höra begrepp användas? Om inte – hur gör vi lektioner där begreppen finns i rummet? Jag har några idéer om det. Återkommer i nästa blogginlägg.

Det här inlägget postades i Ordförrådet, Styrdokumenten. Bokmärk permalänken.