LEKTIONSFÖRSLAG: Bildpromenad, frågorna, delat ordförråd med författarna, och fantasin

Stackars Mej, Eva Lindström bild

Nu ska vi göra en bildpromenad. Varsågoda. Här är illustrationen:

B I L D P R O M E N A D

1) SÄTT ORD PÅ VAD NI SER? 

Det är att sätta ord på det faktiska. Jag ser en flicka. Jag ser ett hus. Låt eleverna lyssna in varandra. Låt alla få säga. Låt dem härma, låna och ta efter. Det viktiga är att vi talar om det vi ser. Detta moment är mycket viktigt. Skynda inte förbi det sakliga innehållet. Vi behöver orden för att utveckla vårt ordförråd, fylla på för just den här läsningen och vi behöver orden som är nästan lika de ord vi själva sa – exempelvis: Jag ser en flicka. Jag ser en tös. Jag ser en tjej.

1) LÄRARENS FÖRHÅLLNINGSSÄTT UNDER DETTA MOMENT

Jag värderar inte det barnen benämner. Jag bekräftar genom att säga högt: Vi ser en flicka! Eller om vi gör det på något annat språk: I see a girl. I see a child, osv. Jag manar heller inte vidare och säger … ser ni det här också…. Jag håller på så länge eleverna har saker att säga. Det ska vara spontant och det ska vara elevernas möjlighet att sätta ord på saker och ting. Däremot ingår jag i sammanhanget så jag får också säga: Jag ser en titel. Jag ser bokstäver på ett skyltfönster. I mina ord kan jag visa eleverna hur noggrant jag ser: Jag ser en stor bokstav B i ordet Blommor på ett skyltfönster. Det utvecklar elevernas uppmärksamhet att titta noggrannare. Vi ger ord till bilden så länge eleverna är intresserade och aktiva. Över tid brukar detta moment bli långt och mycket språkberikande för alla.

Jag ser 18 fönsterrutor. De är i olika storlekar, osv.

2) VAD TROR VI SKA HÄNDA? VAD HAR HÄNT? VAD KOMMER ATT HÄNDA? VAD SÄGER TITELN PÅ BOKEN SKA HÄNDA? 

Detta moment innehåller våra tankar och vår fantasi. Vi har först närmat oss bilden och fått gemensamma ord för den (allt är muntligt). Dessa ord kan vi nu använda. Läraren hör om orden kommer tillbaka. Det är inget mål i sig. Eleverna får nu gissa, tänka och fundera: Vad ska ske? Vad har hänt? Vad är det som berättas? Vem berättar?

Jag förbereder mig alltid med många öppna frågor:

  • Hur läser vi titeln på boken?
  • Vem är det som säger det som står?
  • Författare och illustratör – vad vet vi om dem?
  • Hur har författaren och illustratören träffats?
  • Hur gjorde författaren och illustratören?
  • Hur gör man en bok?
  • Vad betyder stackars?
  • Varför säger vi ”Stackars mej”?
  • När gör vi det?
  • Hur kan vi förstå flickan?
  • Beskriv hennes person?
  • Hennes leende. Berätta om vad hon ler åt?
  • Vem tittar flickan på?
  • Cykeln, bollen och hopprepet – vad berättar de?
  • Varför ligger sakerna på marken?
  • Vad vill det säga att sakerna ligger på marken och hur förstår vi flickan?
  • Vilken tid ser det ut att vara?
  • Varför då?
  • Flickan står nära gatan? Vad betyder det? Ska hon gå över? Till vad?
  • Flickan är ensam, hur kan vi veta det?
  • Flickan har en frisyr. Vad säger hennes frisyr?
  • Vem ska få blommorna hon håller i händerna?
  • Varför håller hon blommor i händerna?
  • Varifrån kommer blommorna?
  • Bollen ligger framför hennes fötter. Vad händer om hon sparkar på den?
  • Vad tycker flickan om ensamheten?
  • Vilka färger finns det i illustrationen?
  • Blommorna i skyltfönstret kommer de igen någon annanstans i omslaget?
  • Hur hör flickans min ihop med texten ovanför flickan?
  • Vad vet vi om uttrycket – Stackars mej!

VILL NI SÅ GÖR NI SAMMA LEKTION PÅ ENGELSKA/TYSKA/SPANSKA eller vilket språk ni vill!

Lärarens förhållningssätt vid moment två:

Läraren ska låta eleverna få uttrycka sina tankar om det de ser. Det finns inget rätt och fel i elevernas fantasi. Och även då eleverna börjar förstå vad boken handlar om så stanna inte vid eleverna som svarar så att boken går att förstå. Tillåt alla att berätta och prata. Eleverna behöver samtala om vad de ser och hur de förstår och att de själva får fantasier som kan uttryckas och berättas. Värdera inte elevernas tankar om det som har hänt eller ska hända.

När ni har gjort en bildpromenad, det tar tid jag lovar, men oj så eleverna lär sig att lyssna till varandra, upptäcka ord och detaljer, skapa inre föreställningar och berätta om det de tänker om det som ska hända. Då…

DELA ORDFÖRRÅD MED FÖRFATTARNA!

då… kan du öppna första sidan i boken och börja med att ge eleverna några ord … som exempelvis:

  • ”snarkningar”
  • ungsluckan
  • mörkret
  • Rosalinda
  • hotfullt
  • köksklockan
  • plåt
  • fyrtio

Du kan gärna skriva dem på någon slags tavla! Låt alla uttala orden (du deltar naturligtvis i detta underbara ordmöte). Du kan utmana eleverna att ta ett ord och sätta in det i en mening: Ungsluckan är jättevarm. För att efter en omgång få eleverna att sätta ihop två ord i en mening: Rosalinda är rädd för mörkret. Och så tre ord: Fyrtio bullar låg på en plåt hos den hotfulla bagaren! Och så fyra ord: ….

Då har ni alla smakat av ordförrådet som författarna Håkan Jaensson och Arne Norlin använt sig av. Det är en form av källkritik. Vi delar ordförråd med författarna. Vilket underbart sätt att dela. Sen kan meningarna gå isär. Vi kan önska oss andra slut, eller annat innehåll. Om det kan vi diskutera. Författarna Håkan Jaensson och Arne Norlin skriver som inledning till boken Stackars mej:

Text Stackars mej Håkan Jaensson Arne Norlin

 

Det här inlägget postades i Bildpromenaden, Boken i undervisningen, Föreläsningar jag ger, Källkritik och undervisning, Kommunikationen, Läraryrket och lärarrollen, Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning, Ordförrådet. Bokmärk permalänken.