Brödrosten och reformerna, hur gör vi då?

Körling fotograferar 2013

Någon berättade för mig om brödrosten. Den som saknades på ett hotell. Gästerna på hotellet önskade rostat bröd men servitrisen kunde inte erbjuda det. Det fanns ingen brödrost. Vid utvecklingssamtal berättade servitrisen om hur kunderna frågade efter rostat bröd men att hon inte kunde ge dem det. En brödrost borde köpas in önskade hon. Då skulle hon kunna ge det kunderna frågade efter.

Frågan syntes så liten i de andras öron. De hade andra planer. De stora planerna. Vad gör en liten brödrost för skillnad i det stora?

Vid utvärderingarna gästerna lämnade efter sig stod att allt var bra men allt hade varit bättre om man hade fått rostat bröd till frukosten. Och frågan kom att bli evig. Servitrisen återkom gång på gång till frågan om att köpa in en brödrost. Men ingen lyssnade till den begäran. Återigen var de stora utvecklingsfrågorna prioriterade. Om någon brödrost för några hundralappar ville man inte tala.

Så sjönk antalet gäster per år. Man letade och letade efter det som skapade denna nedgång. Man sa till sina anställda att bättre ordna för gästerna, det var allvar nu. Nu måste alla göra sitt absolut bästa. Ingen tänkte på brödrosten, och de återkommande frågorna om det fanns rostat bröd till frukosten. Servitrisen hade slutat fråga om den och så glömde man bort att besvara frågan, den som gästerna ställde.

******

Jag har fått denna berättelse berättat för mig. Och jag tänkte på hur små reformer, mycket små reformer, förändrar. Vi tillskriver dem ofta inte så stort värde, pratar för sällan om vad vi faktiskt kan förändra och så små förändringar behöver vara för att lyfta en hel verksamhet. Professor Caroline Liberg talade vid ett rundabordssamtal om just de små, små reformerna. Och jag tror på dem.

Jag tror för egen del att vi måste värna relationen till våra elever, ta dem i hand, säga deras namn, börja lektioner med att ge massor av textupplevelser och börja lektioner i tid. Jag tror också på den förberedelsen som sker då lärare tillsammans klurar ut kreativa och utmanande frågeställningar som gör att elevernas tankeverksamhet väcks och hålls vid liv. Jag tror att själva förändringen sker i klassrummmet.

Hur berättar vi om den? 

Det här inlägget postades i Klassrummet, Kommunikationen, Om jag vore rektor, Pedagogik, Pedagogiska miljöer. Bokmärk permalänken.

Ett svar på Brödrosten och reformerna, hur gör vi då?

  1. Ingela strandberg skriver:

    Tack för att du delar med dig av dina tankar! De ger inspiration och hjälper mig att se möjligheter i en intensiv vardag.
    /Ingela

Kommentarer är stängda.